Att arbeta extra månaderna innan sommaren är en strategi för att kunna ta ut ledighet när sommaren väl infunnit sig. Det förklarar varför företagare i snitt arbetar sju timmar extra per vecka också under april och maj månad, srkiver Erik Sjölander och Nima Sanandaji.
Att arbeta extra månaderna innan sommaren är en strategi för att kunna ta ut ledighet när sommaren väl infunnit sig. Det förklarar varför företagare i snitt arbetar sju timmar extra per vecka också under april och maj månad, srkiver Erik Sjölander och Nima Sanandaji. Bild: Privat

Ge företagare tid till semester – minska regelbyråkratin

Semester är lösningen för den som är stressad, men medan företagare garanterar betald semester för sina anställda har de själva inte samma lyx, skriver Nima Sanandaji och Erik Sjölander.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Den typiska företagaren i Sverige har en stressig vardag. Nära sex av tio svarar att de skulle vilja arbeta mindre för att hinna vara med sina familjer. Fyra av tio anser att de arbetar så mycket att de inte hinner sköta om sin hälsa på bra sätt. En tredjedel svarar att de ofta sover dåligt för att de är stressade i sitt arbete. Semester är lösningen för den som är stressad, men medan företagare garanterar betald semester för sina anställda har de själva inte samma lyx.

En ny rapport från Småföretagarnas Riksförbund, som kombinerar offentlig data med egen enkätundersökning bland medlemmarna, finner att företagare arbetar konsekvent mer än anställda under sommaren. Den genomsnittliga företagaren jobbar fem timmar mer per vecka under augusti jämfört med den genomsnittliga anställda. Under juni är skillnaden sex timmar och under juli, toppen av semestern, hela sju timmar.

ANNONS

Att arbeta extra månaderna innan sommaren är en strategi för att kunna ta ut ledighet när sommaren väl infunnit sig. Det förklarar varför företagare i snitt arbetar sju timmar extra per vecka också under april och maj månad. Men trots den extra ansträngningen innan sommaren är det svårt att hinna med semester. En enkätundersökning som besvarats av medlemmar i Småföretagarnas Riksförbund visar att 30 procent planerade att ta ut färre än sju lediga dagar under årets sommar. Ytterligare 30 procent planerade för maximalt 14 dagars ledighet. Enbart fyra av tio ansåg att de kunde unna sig 15 eller fler dagar ledigt.

Risk för utbrändhet

Långvarig stress och brist på vila är något som i förlängningen riskerar bränna ut individer. Den arbetsbelastning som många enskilda företagare möter skulle inte accepteras i kollektivavtal, eller ens lagstiftning, om det hade gällt anställda. Men även företagare är människor som behöver återhämtning. Bättre möjligheter till vila för landets företagare skulle skapa mera humana villkor för landets hårdast arbetande grupp. Det kan även förväntas bana väg för mera produktiva företag liksom att fler intresserar sig för att satsa på eget företagande, två mekanismer som båda kan leda till att stärka tillväxten och jobbskapande. Tid för vila för företagare kan därmed ses som en medmänsklig liksom näringspolitisk fråga.

ANNONS

I rapporten har företagares och anställdas arbetstid undersökts under samtliga månader från januari 2006 till maj 2019. Det mönster som syns i samtliga 161 månader som studerats är att företagare arbetar fler timmar än anställda. Gradvis minskar gapet i arbetad tid något framförallt under sommarens månader. Om den nuvarande trenden håller i sig kommer företagare att nå samma arbetsbelastning som anställda under sommarens månader år 2112. Det är en positiv, men dock alltför långsam, utveckling mot mera sommarvila för landets företagare.

Mindre byråkrati – minskad stress

Småföretagarnas Riksförbund menar att det inte ska behöva ta 93 år innan företagare får samma sommarvila som de anställda. Strukturella reformer måste till, med fokus på att den tidsstress och osäkerhetsstress som myndighetskrav ställer minskar. Om den extra arbetstid som byråkratin skapar för företagare minskar kan företagares vila förbättras och stressen minskas. Det är även viktigt att företagare som redan är stressade på grund av bristande semester åtminstone får rimliga chanser att vila vid sjukdom, något som inte är fallet i dagens socialförsäkringar. Två konkreta reformer, av de sex som vi lyfter fram i studien, är:

1) Utred företagens regelbörda. Under 2008 räknade den statliga myndigheten Nutek på all den tid och de resurser som företagen behövde lägga på att hantera offentliga regler och direktiv. Det visade sig att kostnaden för att följa byråkratins krav uppgick till hela 98 miljarder kronor per år, i stor utsträckning genom att företagare får göra omfattande obetalt arbete. Denna studie bör upprepas, så att den arbetsbelastning och kostnad som myndigheterna skapar för företagare kartläggs och kan börja åtgärdas. Mindre obetalt arbete för myndigheters byråkrati ger mera tid för semester.

ANNONS

2) Anpassa sjukförsäkringar till företagare. Socialförsäkringarna är anpassade till arbetstagares snarare än företagares villkor, till exempel genom att myndigheterna inte tar hänsyn till att företagare av sin natur har mera varierande inkomster. Dessutom kan företagare som är sjuka i många fall inte vara borta från jobbet under längre tid, eller alls, om de inte vill tappa värdefulla kunder och gå med förlust. De kan därmed ha ovanligt stort behov av försäkringslösningar som erbjuder snabba sjukvårdsinsatser och rehabilitering tillbaka till arbete. En lösning är att erbjuda opt-out, det vill säga att företagare som tecknar privata försäkringar som alternativ till den offentliga vårdförsäkringen betalar mindre i arbetsgivaravgift (egenavgift) till det offentliga. Då kan företagare, som tvingas snåla med semestern, åtminstone kunna ta ledigt de dagar då de är sjuka.

Det är inte en sund eller hållbar utveckling att företagarna, som är landets jobbskapare, vare sig har tid för rimlig semester eller har rimliga möjligheter att vara lediga vid sjukdom. Lika allvarligt är att inga politiska partier ser det som en prioriterad fråga. Sverige behöver en initierad diskussion om företagares rätt till vila.

Nima Sanandaji, tekn. dr. och utredare

Erik Sjölander, näringspolitisk talesperson Småföretagarnas Riksförbund

ANNONS