Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Bild: Privat

Debatt: Ge äldre dementa förutsättningar att njuta av livet

Bättre bemanning krävs på Änggårdsbacken för att personalen ska kunna ta hand om de boende på ett tillfreds­ställande sätt. Politiker och tjänstemän borde göra ett studiebesök där och lyssna på personalen, skriver Margit Jansson, Karin Nolmark och Ingrid ­Petersson.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Att vårda personer med demens­sjukdom är en mycket krävande uppgift. Det innebär att vara nära behövande människor, att uppfatta och tyda deras behov samt hjälpa dem göra allt de inte själva klarar av. Detta behöver utföras med outtröttligt tålamod, respekt och humanism. Oftast är det inte synligt för någon annan än den som får vården och som inte alltid kan visa sin tacksamhet eller föra den vidare.

Men personalen på Änggårdsbacken, hus B, våning 6, vet hur dessa personer vill ha det. De känner deras oro och glädjeämnen. Personalen strävar efter att de boendes dag ska bli så bra som möjligt och det bidrar till de boendes livskvalitet och lust att leva lite till. Personalen är oumbärlig och livsviktig för dessa personer.

Förgyller tillvaron

Men inte bara för de boende utan också för oss anhöriga. Något som är viktigt för oss anhöriga är att personalen ofta tar ­initiativ till att kommunicera med oss. Det behöver inte vara så omfattande, men att få veta lite om hur dagen, gårdagen eller veckan varit för den boende, betyder mycket för oss eftersom den boende sällan själv kan berätta om detta.

Att som anhörig ständigt svara på samma frågor kan vara påfrestande och göra samvaron enformig och tung. Det är då höjdpunkter att på boendet tillsammans kunna delta i aktiviteter som grillning ute i den vackra trädgården, pubkvällar, kräftskiva, Nobelmiddag med mera. Att lyssna på musik, kunna sjunga med, äta och dricka gott, umgås och ha trevligt tillsammans med andra i samma situation förgyller tillvaron.

Det känns gott att se att man inte är ensam i denna sits och att man ibland kan se det humoristiska och få skratta tillsammans. Som anhöriga har vi varit så tacksamma för att vår make/pappa fick förmånen att bo på Änggårdsbacken och vårdas av denna personal under sina fyra sista år i livet.

För det arbete som vi hoppas att personalen känner stolthet över, krävs speciella kompetenser och ett äkta människo­intresse – humanism. Vi uppmanar ledning, tjänste­män och politiker att göra studiebesök ute i verkligheten. Uppmärksamma och lär av denna enhet, lyssna på vad som krävs för att bra omsorg ska fungera.

Bemanningen är otillräcklig

Det framkommer bland annat i en debatt­artikel i GP 9/8 att bemanningen är otillräcklig och att endast tre undersköterskor (kväll, helg) och fyra på morgonen, ska hjälpa 17 boende som behöver hjälp med det mesta. Gå med en dag och ta del av svårigheterna i att hinna utföra denna omsorg med nuvarande bemanning. Skillnaden för de boende mellan ”att överleva” och ”att leva” ligger i kvaliteten, det vill säga hur tillfredsställande bemanningen är för att kunna bedriva god omsorg.

Det är ni som har makten att göra skillnad. Visa att personalens fantastiska arbete värdesätts och möjliggörs genom tillfredsställande personaltäthet och högre lön. Det kommer bidra till en bättre arbets­miljö med kontinuitet, att personalens kompetens bibehålls och att de boende får förutsättningar att leva och även att njuta av livet.

Margit Jansson Karin Nolmark Ingrid Petersson

Anhöriga till före detta boende på Änggårdsbacken