På fredag träder EU:s handelsavtal med Japan i kraft – resultatet av närmare fem års hårda förhandlingar, ett avtal som skapar en öppen marknad mellan mer än 600 miljoner människor och täcker in närmare en tredjedel av världens BNP. Nu gäller det att våra företag verkligen drar nytta av avtalet.
Vårt ekonomiska partnerskap med Japan läggs på plats i ett ögonblick då världshandeln ter sig mer osäker än på länge, då det finns än större anledning för likasinnade länder att ty sig till varandra. I tider då USA gör utfall mot allierade och Kina bedriver aggressiv statsstödspolitik blir det än viktigare att upprätta gemensamma regler för utbytet mellan EU och viktiga handelspartners. Dessutom kommer Japanavtalet ge en välkommen skjuts till jobbskapande, i en tid då många undrar om kraften i den globala tillväxten är på väg att mattas av.
För med decennier av facit i hand vet vi att ökad handel skapar jobb. Över 15 000 svenska jobb beror redan i dag på export till Japan. För hela EU är den siffran 740 000.
Genom avtalet mellan EU och Japan slopas nu tullar på drygt tio miljarder kronor som europeiska företag har behövt betala årligen. När allt är på plats kommer 97 procent av vår export till Japan vara tullfri.
Genom avtalet mellan EU och Japan slopas nu tullar på drygt tio miljarder kronor som europeiska företag har behövt betala årligen. När allt är på plats kommer 97 procent av vår export till Japan vara tullfri – exempelvis på starka europeiska exportmarknader som kosmetika, kemikalier, textilier och kläder slopas tullarna i sin helhet. Japan inför dessutom internationella bilstandarder, vilket gör det betydligt enklare att exportera bilar dit. Avtalet öppnar upp tjänstemarknaderna på områden som finansiella tjänster, telekom och e-handel. Svenska och europeiska bolag kommer att kunna buda i upphandlingar i en lång rad japanska städer, och får lättare att leverera till den ekonomiskt tunga järnvägssektorn.
I jordbruks- och matsektorn öppnas också många dörrar. Japans importbehov är stort eftersom landet själv bara producerar omkring 40 procent av den mat man konsumerar, men samtidigt har man i decennier haft höga importtullar på ett otal varor. Nu, tack vare avtalet, slopar man exempelvis de 30-procentiga tullarna på vissa ostar och den 15-procentiga tull som hittills lagts på vin.
Detta är det första av EU:s handelsavtal som binder de deltagande länderna till Parisavtalet om klimatförändringar.
Avtalet befäster samtidigt EU:s och Japans gemensamma engagemang för hållbar utveckling – bland annat är detta det första av EU:s handelsavtal som binder de deltagande länderna till Parisavtalet om klimatförändringar. Det fastställer våra respektive höga krav när det gäller bland annat arbetstagares rättigheter, produktsäkerhet, miljö- och konsumentskydd.
Japan är Sveriges femte största handelspartner utanför EU. Bara från Göteborg och Västkusten exporteras i dag allt ifrån kullager från SKF till tryckpressar och babyprodukter, och för såväl export som import fortsätter Göteborgs hamn att spela en helt avgörande roll. Från företag i Masthugget, Västra Frölunda, Kungälv, Orust och Stenungsund går en uppsjö varor till den japanska marknaden. Från företag i andra delar av Sverige exporterar man så vitt skilda produkter som trägolv, stenborrar och medicin. I Umeå, som jag besökte häromveckan, ser man fram emot en ökning av exporten av furu – japanerna använder det i husbyggen eftersom svensk furu står sig väl i jordbävningar jämfört med andra material. Tullsatsen på sådant virke blir från och med nu på fredag – som för så mycket annat – noll.
Uppemot 2 800 svenska företag exporterar redan i dag till Japan till ett värde av omkring 20 miljarder kronor årligen. En överväldigande majoritet av dessa är små- och medelstora företag.
Uppemot 2 800 svenska företag exporterar redan i dag till Japan till ett värde av omkring 20 miljarder kronor årligen. En överväldigande majoritet av dessa är små- och medelstora företag. Ofta är det dock småföretagen som drabbas hårdast om byråkrati och exportregler är för krångliga. Därför innehåller vårt avtal ett särskilt kapitel för att förenkla för just småföretag.
Och även om exporten är viktig så fyller importen en minst lika avgörande funktion i vår ekonomi. Svenska bolag importerar i dag bland annat verkstadsmaskiner, däck, växellådor, mätinstrument och en massa annat från japanska producenter, för många miljarder varje år.
Beräkningar från förra året visar att 22 procent av svenska exportörer inte använder sig av de tullnedsättningar som EU:s frihandelsavtal ger. Här finns alltså utrymme för förbättring.
Frihandelns oerhörda betydelse för Europas länder har dock inte alltid varit självklar. För bara några år sedan florerade en uppsjö av myter om hemskheter som handelsavtal förmodades leda till, men också många kloka idéer om hur EU:s avtal faktiskt kunde bli bättre. Jag vill hävda att debatten sedan dess har landat i ett mindre uppskruvat, nyktrare och nyttigare tonläge. Nu handlar den främst om hur vi kan maximera nyttan med våra avtal, och hur vi ser till att de verkligen gagnar så många som möjligt.
För det finns många som inte drar nytta av – eller inte är medvetna om – de fördelar som handelsavtalen innebär. Beräkningar från förra året visar att 22 procent av svenska exportörer inte använder sig av de tullnedsättningar som EU:s frihandelsavtal ger. Här finns alltså utrymme för förbättring.
När Japanavtalet läggs på plats på fredag gäller det att svenska aktörer verkligen ser till att sprida kunskap om de besparingar och förenklingar som denna milstolpe för med sig. Både Göteborg och Sverige sitter här på en jättelik möjlighet som det nu gäller att verkligen ta vara på. *
Cecilia Malmström (L)
EU:s handels- kommissionär