Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Göteborg-Oslo en väldigt lönsam länk

Hur kan Norge och Sverige som är varandras viktigaste handelspartners bygga järnväg för hundratals miljarder fram till 2030, utan att ta med sträckan Oslo-Göteborg? skriver Norges generalkonsul Jan Andréasson.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Jan Andréasson

Norge och Sverige är varandras viktigaste exportmarknader och få känner till att Sverige exporterar mer i faktiska tal till Norges fem miljoner invånare än vad vi gör till Tysklands 82.

Norges största hamn heter Göteborg.

Vi har i dag en fin motorväg mellan Göteborg och Oslo. Man reser snabbare med bil till Oslo än med både flyg, tåg eller buss. Biltrafiken på E6 växer stadigt. Skall vi klara de godsflöden som i dag passerar Svinesundsbron med 2 700 långtradare per dygn + privatbilar och samtidigt nå de miljömål vi skrivit under i Parisavtalet, krävs en ny järnvägsförbindelse mellan Göteborg och Oslo.

Många fördelar

För både Sverige och Norge vore en modern järnväg mellan Oslo och Göteborg inte bara ett lyft för jobben, handeln och tillväxten mellan våra två länder. Det skulle även lösa upp gemensamma utmaningar med att reducera utsläpp, trafikolyckor och köproblem runt Norges största och Sveriges näst största stad.

När vi vet att järnvägstransporter har sin styrka i längre distanser och ofta är gränsöverskridande, hur kan då Norge och Sverige som är varandras viktigaste handelspartners bygga järnväg för hundratals miljarder fram till 2030, utan att ta med sträckan Oslo-Göteborg?

I dag är det mer trafik över Svinesundsbron än vad det är över den mycket lönsamma Öresundsbron! Vi borde kunna klara av att organisera byggandet av en ny infrastruktur mellan Norge och Sverige. Det kan bli vårt viktigaste gemensamma miljöprojekt samtidigt som det kan bli en sedelpress för bägge våra länder.

Behöver inte belasta statskassorna

Projektet kan finansieras utan att belasta varken den svenska eller norska statskassan. Det finns bland annat stora pensionsfonder i Norden och i Europa som söker alternativa investeringar nu när ränteobligationer inte längre ger någon avkastning.

Valet av finansieringsmodell bör ske samtidigt med att norska och svenska myndigheter tar ansvar för en objektiv och grundlig analys.

Debatten bör inte fokusera på om man skall bygga en modern järnväg på sträckan utan i vilken korridor man skall välja att bygga och vilken finansierings- samt produktionsmodell som skall användas.

Den nya norska Nationella Transportplanen (NTP) skall fastställas sommaren 2017, den svenska året efter och bägge skall gälla för perioden 2018–2029. Vi borde kunna klara av att koordinera dessa planprocesser. Låt oss börja med att genomföra en ordentlig gemensam norsk–svensk Åtgärdsval-studie för sträckan Göteborg–Oslo.

Jan Andréasson

vice ordförande i Norsk-Svenska Handelskammaren och Generalkonsul Kgl norsk generalkonsulat, Göteborg