Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Gunilla Grahn-Hinnfors, ansvarig stadsutveckling, Västsvenska Handelskammaren

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Gör riktig stad av evenemangsstråket

Det är inte rimligt att en detaljplan i centrala Göteborg med en ny arena ska få generera ett så stort ekonomiskt underskott som nu har utretts. Och missa möjligheten att bygga attraktiv stad i ett för övrigt glest evenemangsstråk, skriver Västsvenska handelskammaren.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Gunilla Grahn-Hinnfors
ansvarig stadsutveckling
Västsvenska Handelskammaren

Strax före jul presenterade stadsledningskontoret i Göteborg en utredning om ersättningsarenor för Scandinavium och Lisebergshallen. Det är en gedigen genomgång av tidsaspekter, placering och exploateringsmöjligheter. I dag den 24 januari ska kommunstyrelsen ta ställning till bland annat arenornas placering.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Utredaren förordar att de läggs norr om Ullevigatan. Tre huskroppar, den högsta som ett 12-våningshus, placeras längs Mölndalsån och tar upp hela ytan mellan Nya Ullevi och Valhallabadet.

Tre problem med förslaget

Västsvenska Handelskammaren ser tre problem med förslaget:

  • Möjligheten till stadsutveckling.
  • Finansieringen.
  • Hanteringen av Valhallabadet.

Handelskammaren har flera medlemsföretag som har lämnat förslag eller andra inspel i utredningen om ersättningsarenor. Vi tar inte ställning för ett enskilt förslag, men ser att evenemangsstråket erbjuder en möjlighet för en välkommen stadsutveckling i en gles del av centrala Göteborg.

I dag är evenemangsstråket en barriär i staden. Där finns få bostäder, ingen handel och inte särskilt mycket annat än ett antal arenor och grusplaner.

Vi ser ett stort behov av att bygga mer stad och koppla ihop området med den gamla stenstaden. Mölndalsån, det gamla landeriet och Katrinelundsparken, samt bebyggelsen på andra sidan ån utgör pusselbitar att ta vara på.

Bättre läge

Eftersom byggnaderna på södra sidan om Valhallagatan är höga skulle en arenaplacering här vara bättre än den föreslagna. Byggs det på höjden finns plats för både bostäder, handel och annan verksamhet. Området längs med Mölndalsån kan då byggas som attraktiva stadskvarter med verksamheter i bottenvåningarna och rekreationsområden vid ån och i parken.

Om exploateringen i hela området blir tillräckligt hög, tänk som Vasastaden eller Linné och med några ännu högre hus, skulle intäkterna från markförsäljning kunna täcka kostnaderna för arenorna och en ersättning för Valhallabadet.

Ekonomiska underskott

Tyvärr går detaljplaner i Göteborg numera allt oftare med ekonomiska underskott. Skeppsbron är det mest flagranta exemplet. Det borde vara en självklarhet att en plan i stadens mest attraktiva läge kan bära sina egna kostnader, men redan när planen för Skeppsbron antogs gick den back med 150 miljoner kronor. När sedan Trafikkontoret har tittat mer noggrant på kostnaderna för att bygga gator, park och kaj, har underskottet mångdubblats.

I Frihamnen har staden gjort ett omtag i planerna eftersom markarbetena blir så kostsamma och det finns frågetecken kring kostnadsutvecklingen även i andra centrala detaljplaner. Så kan vi inte ha det.

I rapporten om ersättningsarenorna räknar utredaren med att arenorna ska kosta mellan 3,0 och 3,5 miljarder kronor och att exploateringsintäkterna skulle ligga på 1,9 till 2,3 miljarder. Stadens utgifter för gator och basal infrastruktur beräknas till 400 miljoner kronor plus andra kostnader som ”kan bli betydande”. En ersättning för Valhallabadet finns inte med i beräkningen. Är det verkligen rimligt att en detaljplan mitt i centrala Göteborg ska ha så stora underskott? Nej, tycker vi.

En känslig fråga

En förutsättning för nya arenor är att politikerna vågar ta ett beslut om Valhallabadet. Det är en känslig fråga. Valhallabadet har en speciell plats i många göteborgares hjärta. Men byggnaden är i stort behov av renovering och fyller inte dagens krav på en tävlingsarena. I den omfattande badhusutredningen dömdes Valhallabadet ut och en ersättningsbyggnad föreslogs. Även den nu aktuella arenautredningen förutsätter att Valhallabadet rivs, men politikerna har hittills valt att tala tyst om detta. Göteborgarna behöver en central sim- och rekreationsanläggning och den diskussionen borde ingå i planerna för evenemangsstråket.

Utredningen räknar med att det tar längre tid att bygga arenorna söder om Valhallagatan. Tidsaspekten är förstås viktig, men det kan vara värt att lägga på ett par år om möjligheten att få till en ekonomiskt bärkraftig och stadsmässig plan blir bättre.

Spela inte bort chansen att göra något riktigt bra av evenemangsstråket.

Gunilla Grahn-Hinnfors

ansvarig stadsutveckling

Västsvenska Handelskammaren