I Göteborg har frågan om den svårtolkade alkohollagstiftningen kring ölprovningar på mikrobryggerier aktualiserats den senaste tiden. Nu har bryggare och Göteborgs stads sociala resursförvaltning kommit överens om en framkomlig väg för att tolka lagstiftningen, men oklarheterna i lagstiftningen kvarstår.
Göteborg och Västsverige har en stark bryggeritradition som sträcker sig långt bak i tiden. Men under senare halvan av 1900-talet började ett fåtal stora aktörer köpa upp och lägga ner mindre bryggerier och centralisera produktionen för att få fram stordriftsfördelar.
Ökningen beror främst på bryggerier med produktion i mindre volymer och präglade av bra råvaror, högt hållbarhetstänkande och med lokal prägel
Den utvecklingen har nu vänt under det senaste decenniet, och i stället har nya bryggerier börjat öppna. Enligt SCB fanns det 42 bryggerier år 2010, vilket ökat till hela 392 stycken år 2017. Ökningen beror främst på bryggerier med produktion i mindre volymer och präglade av bra råvaror, högt hållbarhetstänkande och med lokal prägel.
Förändrade dryckesvanor
Parallellt med mikrobryggerierna har det också uppstått ett ökat intresse för alkoholdrycker med lägre alkoholhalt såsom folköl, lättöl och alkoholfri öl. Svenska dryckesvanor har börjat skifta från att dricka stora mängder industribryggd öl till att fler och fler ser ölen som en dryck av hög kvalitet gjord på hantverksmässiga grunder. En dryck som konsumeras snarare för smakupplevelsen än för ruset.
Svenska dryckesvanor har börjat skifta från att dricka stora mängder industribryggd öl till att fler och fler ser ölen som en dryck av hög kvalitet gjord på hantverksmässiga grunder
Det är en utveckling som de flesta borde se som positivt. Men många bryggerier upplever inte att det är samhällets inställning. Snarare vittnar man om onödiga byråkratiska hinder då man menar att nuvarande alkohollagstiftning inte är skriven utifrån mikrobryggeriernas situation. En översyn av lagstiftningen behövs så att fungerande nationella riktlinjer kan komma på plats för hela branschen. Att ha allt ifrån ingen reglering alls, till relativt strikta regler i olika kommuner, kan inte ses som en långsiktig lösning för en växande bransch.
Dubbelmoral av regeringen
Eftersom mikrobryggerier per definition brygger små volymer är många bryggerier också beroende av andra intäktskällor. En sådan är att arrangera ölprovningar, som utgör en viktig del i många bryggeriers verksamhet. Både som intäktskälla och som marknadsföringskanal.
I november uppstod en diskussion i Göteborg kring hur lagstiftningen ska tolkas. Såväl lokalpolitiker av olika politisk färg, som bryggare och kommunala tjänstemän menade att lagstiftningen bör ses över.
Trots det säger socialminister Lena Hallengren (S) i en interpellationsdebatt i riksdagen den 3 december att regeringen inte vill se över lagstiftningen.
Det är ett svar som förvånar oss. I ett tillkännagivande från maj 2018 beslutade riksdagen om att verka för en lagstiftning som möjliggör gårdsförsäljning under nuvarande alkoholmonopol. Det behandlas också som punkt 23 i den så kallade Januariöverenskommelsen, där det slås fast att en utredning ska tillsättas nästa år.
Inkonsekvent
I alkohollagens åttonde kapitel första paragraf regleras samtidigt att Systembolaget som detaljhandelsbolag får anordna dryckesprovningar. Utreder man gårdsförsäljning blir ju en konsekvens ofrånkomligen att man också bör utreda reglerna kring provningar på mikrobryggerier.
Regeringen säger å ena sidan att de vill stärka mikrobryggerinäringen och att en positiv utveckling av livsmedelsföretagande på det här området kan gå hand i hand med folkhälsobaserad alkoholpolitik.
Samtidigt går regeringens politik i motsatt riktning när man både säger att man är emot en översyn av alkohollagstiftningen och samtidigt låter statliga Systembolaget utöka sitt sortiment
Samtidigt går regeringens politik i motsatt riktning när man både säger att man är emot en översyn av alkohollagstiftningen och samtidigt låter statliga Systembolaget utöka sitt sortiment med starköl för 6,90 kronor burken. En utveckling som endast gynnar industribryggd öl.
Bättre för folkhälsan
Vi moderater är i grunden positivt inställda till svenska mikrobryggerier. Med stort hantverkskunnande, höga ambitioner inom såväl kvalitet som hållbarhet kommer man inte bara spela en viktig roll inom svensk livsmedelsproduktion utan också i svensk besöksnäring.
Att det ur ett folkhälsoperspektiv dessutom är bättre att skifta fokus från masskonsumtion till hög kvalitet och smakupplevelser är en extra bonus.
Därför är det positivt att social resursförvaltning nu går på bryggarnas förslag om riktlinjer för ölprovningar. Men faktum kvarstår. Göteborgs mikrobryggerier förtjänar en mer lättolkad och tillämpbar lagstiftning.
Nina Miskovsky (M), kommunalråd Göteborg
David Josefsson (M), riksdagsledamot
Lars-Arne Staxäng (M), riksdagsledamot