Varje år separerar föräldrar till cirka 60 000 barn i Sverige, och vårdnadstvister i domstol drabbar nära 7 000 av dessa. I sådana tvister uppvisar 60 procent av barnen hälsoproblem, främst psykiska sådana, som oro, otrygghet och självskadebeteende. Många av barnen presterar sämre i skolan och backar i utvecklingen, och ger uttryck för att det är jobbigt när föräldrarna gör dem till budbärare i konflikten.
Trots att Sverige har ratificerat FN:s barnkonvention, som ger barn rätt att vara delaktiga och ha inflytande i frågor som rör dem, finns det stora brister i praktiken. Ett övergripande problem är att vårdnadstvister avgörs i allmän domstol och att Sverige saknar specialdomstolar med särskild kompetens för barnmål. Långsiktigt ser vi att frågan om att införa specialdomstol bör lyftas, men kortsiktigt finns det flera åtgärder vi ser som viktiga att påbörja redan nu.
Form av medling
En framgångsrik modell som kan inspirera Sverige är Australiens familjetvistlösningsmodell, Family Dispute Resolution (FDR). Det är en form av medling som hjälper föräldrar att nå överenskommelse om vårdnad, boende och umgänge utan att gå till domstol och som uppmuntrar föräldrar att utgå från barnets bästa. Sedan 2006 har användningen av FDR ökat kraftigt i Australien, och färre föräldrar vänder sig till domstolar för att lösa tvister. I Sverige används medling endast i en liten andel av vårdnadstvister och det saknas idag en fastställd metod.
I de fall där det behövs en domstolsprocess har barn idag inte rätt till eget ombud. Trots att frågan om ombud har diskuterats sedan 1970-talet har den inte lett till någon lagstiftning. Argument som lyfts mot att ge barn rätt till ombud är att de skulle påverkas negativt av att vara involverade i rättsprocessen, att konflikten mellan föräldrarna förstärks och att domstolsprocessen kompliceras. Man menar att kostnaden för samhället inte motiverar de möjliga vinsterna som barns rätt till ombud innebär.
Barns delaktighet
Vi menar att frågan om barns rätt till ombud är en viktig del i att stärka barns delaktighet. Framförallt vid svåra och komplicerade vårdnadstvister där barnets rättigheter och talan tydligare behöver komma fram. Vi behöver vara framåtlutade, klarsynta och använda oss av både medling och ombud för att se till att barnets bästa tillgodoses vid vårdnadstvister. Det behövs därmed en övergripande reform som utgår både från ett långsiktigt och kortsiktigt perspektiv för att stärka barnens rättigheter vid vårdnadstvister i Sverige.
För att garantera att barnens bästa blir avgörande i vårdnadstvisterna behöver systemet ses över och göras om från grunden. I dag finns flertalet specialdomstolar, och delar av förvaltningsdomstolarna och de allmänna domstolarna har inriktning på specifika rättsområden – men det saknas fortfarande en domstol för barn- och familjefrågor.
I dag fattar domstolen beslut om finansiering till medling, och föräldrar tvingas därför till domstol för att få hjälp via medling att hitta en samförståndslösning. Föräldrar bör kunna ansöka om medling vid ett tidigare skede och regeringen bör undersöka parter som kan bevilja detta utanför domstol. Detta förhindrar att så kallade “onödiga” tvister hamnar i domstol och frigör pengar som kan täcka kostnader för ombud till barn i komplicerade vårdnadstvister.
Vi behöver också inför ombud för barn i vårdnadstvister. Med ombud för barn säkerställer vi att de får opartisk information och uppföljning efter att domstolsprocessen är slut, i linje med barnens rättigheter enligt barnkonventionen. Domstolens beslutsunderlag skulle bli bättre och rättssäkerheten för barnen stärkt. Vi skulle även kunna möjliggöra samförståndslösningar genom att föra dialog med föräldrarnas ombud där barnets rättigheter och vilja är i fokus. Dessutom skulle vi stå upp för de barn där vi inte anser att en samförståndslösning är förenlig med barnets bästa, som i mål där det förekommer våld och barnet riskerar att fara illa.
Sverige behöver inte fler utredningar för att ändra systemet, vi behöver gå från ord till handling. Det är dags att reformera frågan om barns rätt vid vårdnadstvister från grunden för att upprätthålla barnkonventionen. Genom att se över rättsprocessen f stärker vi barns rättigheter och ser till barnets bästa i alla lägen
Lotta Dahlstrand, Juris doktor i barnrätt och ansvarig för barnrättsfrågor, Familjens Jurist
Sanne Andersson, jurist inom familjerätt, Familjens Jurist