Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Det är anmärkningsvärt att personer med funktionsnedsättningar måste låna ut sina kroppar till kändishuvuden för att det inte finns många riktigt berömda ”äkta” funkiskändisar, skriver debattören. Bild: Olof Ohlsson

Funktionsnedsatta kan också bli mäktiga influencers

Trots att Arbetsförmedlingen har blivit hårt kritiserad för redigeringen i sin senaste kampanj har den ändå en poäng. Funktionsnedsatta fråntas fortfarande jobbmöjligheter på grund av människors djupt rotade fördomar. Det är dags att göra plats och inkludera alla på arbetsmarknaden, skriver Anders Westgerd, GIL.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Arbetsförmedlingens upplysningskampanj ”Gör plats” har som mål att få fler personer med funktionsnedsättningar in på arbetsmarknaden. I dagarna har deras annonskampanj för ”Gör plats” dragit igång och den har skapat en hel del turbulens i flera medier.

Detta har hänt: I en serie annonser har inflytelserika personers huvuden redigerats in på andras kroppar. Therese Lindgren är en av Sveriges främsta influencers med nära en miljon följare på Youtube. Hennes huvud har klippts ut och placerats på en annan kropp. På affischerna ser det ut som om Therese sitter i rullstol, hennes ben och fötter sticker ut lite. ”Hade hon blivit en mäktig influencer?” undrar Arbetsförmedlingen i rubriken och uppmanar till att bidra med förändring och anställa någon med normbrytande funktion.

När annonskampanjen lanserades blev det känt att den rullstolsburna kvinnan som fått sitt huvud bortredigerat var missnöjd med annonsen i fråga. Folk i kommentarsfälten backade henne, gick man ur huse och kallade annonsen för osmaklig och plump. Debatten mynnade till slut ut i att Arbetsförmedlingen valde att dra tillbaka delar av kampanjen.

Vi lämnar det åt sidan. Det är så klart tråkigt att kvinnan i fråga inte är nöjd med helheten. Själv kan jag bara konstatera att det är anmärkningsvärt att personer med funktionsnedsättningar måste låna ut sina kroppar till kändishuvuden för att det inte finns många riktigt berömda ”äkta” funkiskändisar. Det kunde ju folk fundera på och reagera på.

Kampanjen har en poäng

Jag tycker dock inte att det är svårt att se vilken poäng som Arbetsförmedlingen försöker göra med annonserna. I de allra flesta fall hade svaret myndigheten fiskar efter de facto varit: Nej, hon hade inte fått jobbet!

Kommentarer strömmar in på bloggar och instagramkonton om hur stark och modig kvinnan, vars kropp syns i annonsen, är. Att Arbetsförmedlingen borde skämmas. Men det riktigt skamliga är i stället det faktum att en funktionsnedsättning många gånger är vad som hindrar en eventuell framtida anställning. Arbetsförmedlingens poäng är tyvärr sanningen för väldigt många.

Det riktigt skamliga är i stället det faktum att en funktionsnedsättning många gånger är vad som hindrar en eventuell framtida anställning. Arbetsförmedlingens poäng är tyvärr sanningen för väldigt många.

Arbetslöshetsnivån för personer med funktionsnedsättning är högre jämfört med övriga befolkningen, oavsett kön, ålder och utbildningsbakgrund. 2018 var arbetslösheten för personer med funktionsnedsättning elva procent medan den för övriga i befolkningen bara var sex procent.

I platsannonser till höger och vänster kan man läsa om önskvärda kriterier från den potentiella arbetsgivaren. Vem har inte sökt ett jobb som anger att de söker mångfald. Med mångfald syftar man dock inte på någon i rullstol. Nej, nej, man söker snarare en till tjej på avdelningen eller en snubbe från ett utomeuropiskt land. Eller är det kanske mest en PK-grej att skriva?

Fördomar styr

Visst kan en funktionsnedsättning skapa förutsättningar som också påverkar arbetsförmågan, men ett av de största hindren är faktiskt andra människors förutfattade meningar och fördomar – inte kroppar eller förmågor. Den som har en funktionsnedsättning är van att bli bedömd eller dömd på grund av sitt utseende. Det finns så många fördomar om oss att det knappt skulle märkas om man strök hälften. Personer med funktionsnedsättningar har ingen sexlust, har okontrollerbar sexlust, är glada och tycker om musik, kan inte fatta beslut om sig själva eller andra, kan inte ligga, får inte ligga och är inte anställningsbara.

Den som har en funktionsnedsättning är van att bli bedömd eller dömd på grund av sitt utseende. Det finns så många fördomar om oss att det knappt skulle märkas om man strök hälften.

Poängen måste vara att det är dags att vi börjar utgå från att vi fungerar på olika sätt, utan att lägga en värdering i vems funktion som är bra eller dålig. Vi har olika styrkor och förmågor och kan bidra med olika saker på en arbetsplats. Att anställa en person med funktionsnedsättning är inte att göra en god gärning och samtidigt få mindre tillbaka.

Arbetsgivare, arbetsplatser och samhället som sådant vinner på inkluderande rekryteringar. Enligt Myndigheten för delaktighet finns det kopplingar mellan mångfald och ökad produktivitet, högre innovationsgrad, bättre beslutsfattande och mindre personalomsättning.

Vi kan ändra på hur det ser ut för människor med funktionsnedsättningar om vi ändrar på hur vi ser på människor med funktionsnedsättningar. Låt oss göra plats!

Anders Westgerd, verksamhetsledare, GIL – Göteborgs- kooperativet för Independent Living