Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Aron Westholm, doktorand i offentlig rätt vid Göteborgs universitet.

Fungerar inte att skogsägare själva kontrollerar sin skog

Hållbarhetsmärkningen FSC:s försäkringar om att skogsägarna själva kontrollerar sin skog efter nyckelbiotoper ekar tomt. Ingenting tyder på att detta system fungerar, skriver Aron Westholm.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Slutreplik

Hållbart skogsbruk, 12/2 och 19/2

Hållbarhetsmärkningen FSC påverkas inte av beslutet att sluta inventera nyckelbiotoper i skogen. Det skriver Lena Dahl i en replik till min debattartikel om hållbarhetsmärkningen i skogsbruket. Anledningen är att skogsägare redan genom anslutningen till FSC förbundit sig att inte avverka nyckelbiotoper och att oberoende certifierare ser till att det här också följs.

Det låter jättebra. Men om det systemet fungerade som det är tänkt skulle inga skogsägare bli förvånade eller upprörda när Skogsstyrelsen hittar nyckelbiotoper på deras mark. De borde ju redan själva ha uppmärksammat och skyddat dessa.

Hela anledningen till att inventeringen avslutades var att utpekandet av biotoper ansågs drabba enskilda skogsägare orimligt hårt. Det var alltså inte innehållet i utpekandet, eller underlaget, som kritiserades.

Kritiken mot Skogsstyrelsens inventering gällde att de faktiskt hittade nyckelbiotoper, inte att de gjorde felaktiga bedömningar.

FSC skriver själva på sin hemsida att Skogsstyrelsen har sista ordet i avgörandet kring vad som är en nyckelbiotop. Kritiken mot Skogsstyrelsens inventering gällde att de faktiskt hittade nyckelbiotoper, inte att de gjorde felaktiga bedömningar kring vad som är en nyckelbiotop. Därför ekar Lena Dahls försäkringar om att skogsägarna själva kontrollerar sin skog efter nyckelbiotoper tomt. Ingenting tyder på att det fungerar.

Varken skogsägarrörelsen eller FSC verkar se kunskap om känsliga områden i skogen som något önskvärt.

Det är verkligen oroande att den organisation som ansvarar för att hållbarhetsmärka hälften av den svenska skogsarealen inte tycker att det gör något att skogsägarrörelsen aktivt vill undvika att få sina marker inventerade efter nyckelbiotoper. Varken skogsägarrörelsen eller FSC verkar se kunskap om känsliga områden i skogen som något önskvärt. Det väcker frågor kring hur seriöst FSC ser på den ekologiska hållbarheten i skogsbruket.

När FSC inte står upp för den biologiska mångfalden i skogen riskeras det goda rykte som Sverige trots allt har åtnjutit på grund av sitt skogsbruk.

Slutligen bör det poängteras att den här frågan inte enbart handlar om den biologiska mångfalden i den svenska skogen. Den handlar lika mycket om hur svensk skogsråvara står sig på en internationell marknad där miljöfrågorna snabbt får större vikt. När FSC inte står upp för den biologiska mångfalden i skogen riskeras det goda rykte som Sverige trots allt har åtnjutit på grund av sitt skogsbruk. På längre sikt är därför det som nu händer dåligt både för miljön och skogsägarnas ekonomi.

Aron Westholm

doktorand i offentlig rätt vid Göteborgs universitet