Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: Fredrik Persson

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Fullt möjligt att bygga bättre och billigare bostäder

Forskning och fakta visar att det går att sänka bygg- och driftkostnader på bostäder med vardera minst 30 procent. Varför görs då inte det – trots att det skulle ge billigare bostäder, öka tillväxten samt få fram arbetskraft dit den behövs? skriver Christer Harrysson och Glenn Welander.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

För att lyckas bygga billigare och bättre bostäder gäller det att fokusera på samspelet byggteknik, värme, ventilation, värmeåtervinning, styr- och reglerteknik samt brukare och utförare. Säkrast lyckas man med enkla, beprövade och lättskötta bygglösningar.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Den billigaste hustypen att bygga och ha i drift är gruppbyggda småhus, tvåplanshus och radhus. Flerbostadshus i tre eller fler våningar är dyrare att bygga och drar mer energi.

Den billigaste hustypen att bygga och ha i drift är gruppbyggda småhus, tvåplanshus och radhus. Flerbostadshus i tre eller fler våningar är dyrare att bygga och drar mer energi.

Extremt tjock isolering och frånlufts- / tilluftsventilation med ventilationsvärmeväxlare är meningslöst. Men också luft- och golvvärme, stora glasytor och passivhus. Detta är dyrare och skapar mer problem, ger högre byggkostnader, är slöseri med energi och skapar komfortproblem.

Skräckexemplet är de ett tag så populära enstegstätade fasaderna med slopad luftspalt. Dessa var ett antal materialleverantörers och byggares recept för att tjäna mer pengar. Men som gav gigantiska fel på minst 30 000 hus. Byggfel som uppstod mot bättre vetande. I hus där många boende blev svårt sjuka för lång tid eller för alltid.

Slöseri och byggslarv uppgår ofta till 30-35 procent av produktionskostnaden. Dessa kostnader kan reduceras med en tredjedel.

En kartläggning av Josephson & Saukkoriipi 2005 visar att slöseri och byggslarv ofta uppgår till 30-35 procent av produktionskostnaden. Enligt dem kan dessa kostnader reduceras med en tredjedel. Företagsledare hävdar att byggkostnaderna kan sänkas med 20-30 procent genom bättre inköp och industrialiserat byggande. Färdiga byggdelar som sätts samman på byggplatsen. Alla inser att detta är till nytta för de boende.

Det kan finnas stora skillnader i innemiljö, energianvändning och livscykelkostnad mellan både lika och olika hus. Vad beror det på? Jo främst på boendevanorna (70 procent), och hur välbyggda husen är (30 procent). Ett tätt och välbyggt hus kan ha 30 procent lägre kostnader än ett likadant som inte är välbyggt. Byggande kräver kunniga yrkesarbetare.

Individuell mätning och debitering av energi- och vattenanvändning ger också besparingar. De boende ser vad det kostar. Flerbostadshus har jämfört med gruppbyggda småhus cirka 30 procent högre produktionskostnad (SCB 205, 2012,2015). Och hela 50 procent högre energikostnad för fjärrvärme! Vad som ökar kostnaderna och fördyrar är hissar, stora gemensamhetsytor som trapphus och tvättstugor. Äganderätt ger lägre kostnader än andra upplåtelseformer. Man är helt enkelt mera varsam med det man äger!

Rätt tekniska bygglösningar kan spara 30 procent energi, med bibehållen eller bättre innemiljö.

Rätt tekniska bygglösningar kan spara 30 procent energi, med bibehållen eller bättre innemiljö. Hus ska byggas så täta som möjligt och värme- och ventilation ska placeras inomhus. Ju mindre energibehov desto mer snabbreglerat ska värmesystemet vara (Harrysson 2000, 2004, 2015). En stor del av värmeförlusterna täcks med gratisvärme från hushållsel, de boende och solinstrålningen.

Detta är något helt annat än lågenergihus med tre- eller fyrdubbel isolering som är mycket dyrare men inte bättre.

Goda bygglösningar med total energianvändning på 70-80 kWh/m2 och år är helt realistiska. Men huset ska vara välbyggt med måttlig isolering: cirka 300 mm mineralull i golv och vägg och 500 mm i tak samt treglasfönster med metallskikt. Detta är något helt annat än lågenergihus med tre- eller fyrdubbel isolering som är mycket dyrare men inte bättre. Frånluftsventilation med väggventiler ger högt utnyttjande av gratisvärme och noggrann rumsreglering av innetemperaturen. Detta kompletteras med frånluftsvärmepump för värme och varmvatten.

Ju energisnålare husen är ju ointressantare är det med fjärrvärme med dess kulvertförluster. I nya småhus är fjärrvärme helt meningslös. Ändå satsar kommuner och fjärrvärmeproducenter på att binda upp småhusägare med fjärrvärmeavtal. De struntar i regeln att i änden på röret ska det finnas en stor konsument. Som inte finns i energisnåla småhus. De köper alltså minimalt med fjärrvärme vilket ger värmeverket sämre ekonomi. Vilket gör att man gärna löser detta problem med att höja de fasta avgifterna. Småhusägarna får alltså i praktiken betala för värme de inte förbrukar.

Faktum är att i energisnåla småhus är mycket bättre att värma med direktel. Där är verkningsgraden nära 100 procent!

Faktum är att i energisnåla småhus är mycket bättre att värma med direktel. Där är verkningsgraden nära 100 procent! Och värmen är bara på när den behövs. Fjärrvärmeverket kokar mitt i sommaren kopiösa mängder varmvatten. Om någon händelsevis vill ta sig ett bad. Det blir ett dyrt bad!

Totalentreprenad där en byggare har hela ansvaret är att föredra. Kompetent byggande minimerar byggskador och innemiljöproblem. Hus ska ha färdigställandeförsäkring. Nybyggnadsförsäkring rekommenderas. Husägare ska själv välja ojävig kontrollansvarig och besiktningsman. Se upp med dolda kopplingar och jäv hos kontrollansvarig och besiktningsman kontra byggföretaget och andra inblandade i byggprocessen som försäkringsbolag.

Christer Harrysson

professor tekn dr Örebro Universitet

Glenn Welander

med dr socialmedicin Karolinska Institutet