Sommarlovet har precis börjat, de flesta ungdomar som just slutat nian är sannolikt stolta över sitt betyg; en bekräftelse på att hårt arbete lönade sig. Några kämpar fortfarande i lovskolan för att förbättra sina resultat. Andra vill helst glömma nian, och i värsta fall allt vad skola heter. Känslan av att inte ha lyckats är tung, många kan känna igen sig i den.
Mitt mål är att alla Göteborgs elever ska förbättra sina resultat och utvecklas så långt de bara kan. Oavsett från vilken nivå de börjar. Många elever med kort tid i svensk skola måste få tid och stöd för att hinna ifatt. Många andra elever med goda kunskaper måste få de utmaningar de behöver.
Bättre men inte tillräckligt bra
Vårterminen 2018 ökade andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasiets yrkesprogram med knappt fyra procentenheter från 2017 och är i år 75,3 procent. Eller 81,9 procent frånräknat de elever som gått kortare än fyra år i svensk skola. Att en fjärdedel av årets niondeklassare inte har betyg som räcker för att söka in till gymnasieskolans yrkesprogram är alldeles för många. För de nyanlända som inte är behöriga och som dessutom oftast har behov av att vässa sina kunskaper i svenska är det gymnasiets språkintroduktion som gäller. Gymnasieskolans fem olika introduktionsprogram fångar in övriga som vill fortsätta på gymnasiet, även om inte alla betyg finns med. Vägen mot vuxenlivet är sällan en rak motorväg, och den slingriga vägen framåt kan i början verka osynlig. Men med de möjligheter som samhället erbjuder, kan vägen via vuxenutbildning och arbete mycket väl visa sig vara en lyckosam resa för många.
Den nya organisationen för förskola och grundskola i Göteborg tar sitt avstamp i dessa siffror. Vi tar nu ett starkt grepp med fokus på undervisningens kvalitet. Den ska vara hög överallt, oavsett klassrum, oavsett stadsdel. Detta är vi politiker eniga om. Omorganisationen erbjuder ett gyllene tillfälle att göra något nytt som verkligen gynnar eleverna. Det systematiska kvalitetsarbete som nu byggs upp blir avgörande för att ingen skall falla mellan stolarna och för att vi tidigt kan upptäcka elevers behov av insatser och stöd.
Lämna komfortzonen
Det är i mötet mellan lärare och elev som lärandet tar sin utgångspunkt. Att lära sig nytt är att gå utanför sin komfortzon, något som alltid kommer kräva ansträngning och motivation. Att synliggöra utvecklingen och skapa varierade upplevelser ökar motivationen att utveckla kunskap och förmågor. Här kommer den enskilde lärarens kreativitet in, skolmiljöns möjligheter till varierad undervisning, rektors förmåga att skapa en lärande organisation för allas växande, och inte minst elevhälsans stödjande roll för den fysiska, psykiska och sociala hälsan. Vi behöver tillgängliggöra motivationsforskningen, möjliggöra praktiknära forskning för lärare och sprida goda exempel. Martin Lackeus, forskare på entreprenöriellt lärande i Chalmers, har till exempel visat hur motivationen ökar av ett värdeskapande arbetssätt.
För att eleven ska få återkoppling som skapar lust att växa krävs god relationell kunskap, så att denna återkoppling inte leder till destruktiv skam eller motreaktioner, som den ”antipluggkultur” vi sett exempel på.
Kraftig förstärkning av resurserna
Redan när Miljöpartiet fick ansvaret för förskola och skola i Göteborg 2015 oroades vi över att resultatutvecklingen i grundskolan i Göteborg generellt var alldeles för låg. Den analys vi då gjorde var att det krävdes mer resurser till skolan. Vi politiker behövde även skapa bättre förutsättningar för rektor att bedriva pedagogiskt ledarskap, och för lärarna att undervisa och utveckla undervisningen. Under mandatperioden har det rödgröna styret därför tillfört över 800 miljoner kronor till förskolan, grundskolan och gymnasieskolan, utöver de extra lönesatsningar på lärare och rektorer som vi gjort samtidigt. Detta är mer än på mycket länge.
Vi har nyligen beslutat om en mer träffsäker, likvärdig och mer rättvis ekonomisk resursfördelning till skolorna. I denna fördelning gynnar vi tidiga insatser, vilket är avgörande för resultaten längre fram. Det har varit i fokus både för oss i det rödgröna Göteborg och för den rödgröna regeringen, som har satsat specifikt på lågstadiet.
Att förstärka skolan och arbeta för skolutveckling är ett långsiktigt arbete som kräver tålamod och målmedvetenhet. Vi ska fortsätta stärka skolan med systematiskt kvalitetsarbete, en stödjande styrning och ett vetenskapligt stöd. Vi ska kraftsamla för att bryta skolsegregationen. Vi ska hålla fast vid att utveckling av undervisningen är det viktigaste målet inom skolan för att eleverna ska lyckas. Vi ska fortsätta på den väg vi stakat ut under mandatperioden och hålla fast vid den. Det är frustrerande att resultaten inte utvecklas i den takt man skulle önska, men målet är glasklart. Vi kommer inte ge oss.
Karin Pleijel (MP)
skolkommunalråd