Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Exempel på skolor som missköter sig återfinns i minst lika hög grad hos kommunala aktörer utan vinstintresse. De allra flesta friskolor håller hög kvalitet och bidrar till att säkra näringslivets kompetensförsörjning, bland andra Framtidsgymnasiet i Göteborg (bilden), skriver debattörerna.

Friskolor nyckeln till att skolan klarar sitt uppdrag

Friskolorna bidrar i dag i hög utsträckning med att stärka skolans möjligheter att klara sitt uppdrag och är avgörande för näringslivets kompetensförsörjning. Ett vinsttak skapar osäkerhet och löser inga egentliga problem, skriver bland andra Paula Hammerskog, AcadeMedia.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Skolan är näringslivets viktigaste leverantör. För att vi ska säkra vår konkurrenskraft och fortsatt ligga i framkant måste skolan hålla hög kvalitet och matcha mot näringslivets kompetensbehov. Friskolorna har här en avgörande betydelse.

Den debatt vi ser om vinster i välfärden med långtgående förslag om vinsttak har blivit ett politiskt slagträ som stämmer dåligt med verkligheten.

Faktum är att de fem populäraste gymnasieskolorna i Göteborg är fristående och valfriheten för eleverna är i dag en självklarhet. Det förslag om vinsttak som presenterats skapar stor osäkerhet för näringslivet utan att lösa några egentliga problem.

Försvårar förbättringar

Det medför även att investeringsviljan sjunker och att osäkerheten kring vilka spelregler som gäller ökar. Som en följd av det minskar innovationerna. Det politiska vakuum som skapats kring det framtida regelverket för företagandet i välfärden försvårar möjligheterna att långsiktigt förbättra verksamheten.

Friskolorna bidrar i dag i hög utsträckning med att stärka skolans möjligheter att klara sitt uppdrag och är avgörande för näringslivets kompetensförsörjning.

Det finns en föreställning om att friskolor enbart etablerar sig i socioekonomiskt gynnsamma områden med goda elevunderlag. Det stämmer inte.

Ett lokalt exempel av många är privatägda Framtidsgymnasiet i Göteborg. Här består elevunderlaget av en hög andel utrikesfödda och många av eleverna saknar grunderna i det svenska språket. 80 procent av eleverna har kommit till Sverige nyligen. Trots det går 60 procent ut skolan med fullgott betyg. Det kan låta lite, men snittet, om man räknar med alla elever på alla gymnasieskolor i Sverige, är drygt 70 procent. I dag är det kö till Framtidsgymnasiet, skolan har ett gott rykte och eleverna vet att de har möjlighet och verktyg att lyckas.

Utmärkt exempel

En prioriterad fråga för Västsvenska Handelskammaren är att stärka de gymnasiala yrkesutbildningarna. I vår undersökning Ledarkollen där västsvenska företagsledare tillfrågats svarar 60 procent att de efterfrågar denna typ av kompetens. Samtidigt uppger hälften att de i dag har svårt att hitta den.

Här är IT-gymnasiet ett utmärkt exempel på hur friskolorna bidrar till näringslivets kompetensförsörjning. Skolan har i dag kö och 97 procent av eleverna tar gymnasieexamen.

Hur en skola styrs och diskussionen om vinster ska inte dominera debatten om skolan. Vi borde i stället diskutera de verkliga utmaningarna: Hur skolan, oavsett huvudman, ska klara av sitt uppdrag att rusta eleverna inför en allt mer komplex arbetsmarknad.

Möjligheten att göra vinst är för privata aktörer avgörande för att kunna växa, hantera nedgångar och stärka verksamheten. Vinst uppstår i verksamheter med effektiv organisation, bra resurshushållning och goda resultat. Det är alltså en förutsättning för goda resultat när man tar ett långsiktigt ansvar för verksamheten.

Det finns tyvärr ett fåtal exempel på privata aktörer som misskött sig och skapat en felaktig bild av hur friskolorna generellt presterar. Dessa exempel på skolor som missköter sig återfinns också i minst lika hög grad hos kommunala aktörer utan vinstintresse. De allra flesta friskolor håller hög kvalitet och bidrar till att säkra näringslivets kompetensförsörjning. Detta bör vi värna om.

Avgörande för näringslivet

Att friskolorna ges långsiktiga spelregler är avgörande för att säkra näringslivets kompetensförsörjning. Friskolorna måste oavsett driftsform sluta ses som ett problem och i stället som en möjlighet för att säkra kvalitet, mångfald och näringslivets långsiktiga kompetensförsörjning.

Med rimliga villkor för att driva friskolor kan dessa därmed erbjuda en bättre valfrihet för Sveriges alla skolungdomar.

Paula Hammerskog

kommunikationsdirektör AcadeMedia

Hans Rothenberg (M)

riksdagsledamot

Johan Trouvé

vd Västsvenska Handelskammaren