Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Friskolor bryter oftast mot krav på bibliotek

Var fjärde gymnasieskola uppfyller inte det lagstadgade kravet på skolbibliotek och sämst ställt är det bland friskolorna. För de skolor som inte bättrar sig kommer vi att använda oss av vite, skriver Anne-Marie Begler, Skolinspektionen.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Just nu pågår Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. En manifestation för litteratur, läsande och den stimulans för kunskaper och utveckling som det innebär. Men vissa skolhuvudmän verkar inte inse det värde som böcker och andra medier kan ge. Var fjärde gymnasieskola som Skolinspektionen granskade under våren ger inte eleverna tillgång till skolbibliotek – trots att det är över ett år sedan det blev ett lagstadgat krav.

Elever i skolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Skollagen är tydlig på den punkten. Anledningen är enkel. De resurser ett skolbibliotek kan erbjuda är av största vikt för en framgångsrik undervisning. Alla skolor, oavsett om de är fristående eller kommunala, ska ge sina elever den möjligheten.

Skolinspektionen har ställt följande krav för att eleverna ska anses ha sådan tillgång:

·Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna.

·Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier.

·Biblioteket är anpassat till alla elevers behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning.

Öppet för olika lösningar

Det borde vara en enkel sak att uppfylla dessa villkor. Det finns inte krav på visst antal hyllmeter eller krav på visst antal kilometer till ett bibliotek. Kraven handlar i stället om att det ska finnas praktisk tillgång till bibliotek och att resurserna är anpassade efter elevernas behov för stimulera till läsning och på så sätt främja elevernas språk- och kunskapsutveckling. Det kan uppfyllas med eget skolbibliotek eller genom överenskommelse med ett närliggande bibliotek eller skolbibliotek. Det är krav som är enklare än många av de mer komplexa krav som finns på skolan. Men så verkar inte alla skolor resonera.

I statistiken för Skolinspektionens regelbundna tillsyn första halvåret 2012 framgår att 33 av 470 grundskolor fick kritik för att inte ge eleverna tillgång skolbibliotek enligt skollagens krav. 30 av 114 gymnasieskolor uppfyllde inte heller kraven. I stort sett alla av de kritiserade gymnasieskolorna är fristående skolor. Vilket till viss del skulle kunna förklaras av att kravet på skolbibliotek inte gällde för fristående skolor innan 1 juli 2011. Samtidigt är nu lagstiftningen över ett år gammal. Oavsett huvudman kan vi dock konstatera att eleverna i dessa skolor får sämre förutsättningar på denna punkt än de elever som går i skolor som uppfyller lagens krav.

Enligt Skolinspektionen skulle skolorna i vissa fall kunna ha träffat en överenskommelse med bibliotek i närheten om att eleverna ska få tillgång till avpassade böcker och andra medier men har underlåtit att göra det. I andra fall saknas helt möjligheter för eleverna att få tillgång till låneböcker och andra medier. I andra fall kan det finnas en hylla med böcker som vi inte har bedömt motsvarar ett bibliotek och i ytterligare andra fall finns vaga planer på att bygga upp ett bibliotek.

Handlar om vilja och pengar

Den nya skollagen trädde i kraft för ett drygt år sedan. För alla som sätter sig in i lagstiftningen krav är det tydligt vad som behövs. Att ordna tillgång till skolbibliotek kan inte vara någon svår pedagogisk eller didaktisk uppgift. Det handlar i första hand om vilja och en summa pengar.

Skolinspektionen har ett antal så kallade sanktioner att använda när skolor inte uppfyller de krav som finns.

Vi ska nu noga följa upp de skolor som har fått kritik på denna punkt. Om vår bedömning kvarstår att eleverna på dessa skolor inte har tillgång till det de har rätt till vill vi redan nu vara helt öppna: För de skolor – oavsett om det är kommunala eller fristående – som väljer att skaffa sig ekonomiska fördelar genom att avstå från biblioteksresurser och samtidigt missgynna sina egna elever kommer vi att använda vite – det vill säga krav på att betala en större summa pengar – för att få dem att ändra sig.

I mitt tyckte borde valet vara enkelt. Se till att eleverna snarast får det stöd och den stimulans som ett skolbibliotek kan erbjuda.

Ann-Marie Begler

generaldirektör, Skolinspektionen