Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Lars Åberg, journalist och författare.

Friserad sanning och hotfulla mejl likt en sekt

UR är en journalistisk public service-verksamhet och måste som sådan ha mycket högt i tak och kunna tillåta att egna dogmer av typen normkritik ifrågasätts och utsätts för normkritisk granskning, också av egna medarbetare, skriver journalist Lars Åberg.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Lars Åberg journalist och författare
Lars Åberg journalist och författare

Slutreplik

Normkritik och mångfald, 28/9 och 29/9

Utbildningsradions vice vd Per Bergkrantz väljer en debattmetod som dessvärre blivit allt vanligare genom att dementera ett påstående jag inte gjort. I mitt inlägg om UR, normkritiken och behandlingen av journalisten Per-Axel Janzon stod ingenting om åsiktsregistrering.

Däremot hävdade jag helt korrekt att ett femtiotal anställda hos UR hade fått frågor om hur det stod till med mångfalden på deras arbetsplats när det gällde sådant som religionstillhörighet och sexuell läggning. Den sortens privata förhållanden syns inte nödvändigtvis utanpå, varför en sådan undersökning fordrar att de som svarar gissar om sina arbetskamrater.

Bergkrantz beskriver det som ett begränsat projekt på en avdelning ”för att diskutera vilka normer som kan påverka utbudet”, men tanken var från början att all UR-personal skulle intervjuas. Detta stoppades efter utfrågningen, eller samtalen som UR kallar dem, fått intern medarbetarkritik.

Hotfullt mejl

Det påstås nu också att Per-Axel Janzon själv sade upp sig. Att han till slut skrev på en överenskommelse är naturligtvis inte samma sak som att han ville sluta. I ett mejl till Janzon den 15 september ansåg UR:s programchef Herbert Neuwirth att företaget måste ”sätta en gräns”, och även om alla har ”rätt att tycka till” poängterade han ”att du i din roll som anställd förväntas att tillvarata UR:s intressen, främja denna verksamhet och inte störa eller påverka UR:s verksamhet och dina kollegors arbetssituation”.

I mina öron låter detta både hotfullt och som någonting som en sektledare skulle kunna skicka runt för att förhindra att medlemmarna ger sig av. Men UR är en journalistisk public service-verksamhet och måste som sådan ha mycket högt i tak och kunna tillåta att egna dogmer av typen normkritik ifrågasätts och utsätts för normkritisk granskning, också av egna medarbetare.

Lars Åberg

journalist och författare