Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Är det rimligt att det ska ta ett halvt sekel att bebygga en så central del av Göteborg? skriver Gunilla Grahn-Hinnfors.  Bild: Pressbild, Anders Ylander
Är det rimligt att det ska ta ett halvt sekel att bebygga en så central del av Göteborg? skriver Gunilla Grahn-Hinnfors. Bild: Pressbild, Anders Ylander

Frihamnens försening ett magplask för Göteborgspolitikerna

Den sista bananbåten lossade sin last i Frihamnen år 2000. Sedan dess har området använts sporadiskt för olika evenemang och staden har satsat mycket på att synliggöra platsen genom bastu, bad, odling och aktiviteter för ungdomar. Det är bra, men räcker inte på långa vägar. Grustundrorna behöver bli stad, skriver Gunilla Grahn-Hinnfors, Västsvenska handelskammaren.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Frihamnen är en central del i omvandlingen av Göteborg. Därför är det riktigt illa att planerna för utbyggnaden nu har skjutits rejält framåt i tiden. Frihamnen var tänkt att bli mittpunkt för 400-årsfirandet 2021. 1 000 bostäder, 1 000 arbetsplatser och en ny stadspark skulle stå klara och runt dessa skulle mycket annat vara på gång. Så blir det inte.

På Göteborgs stads hemsida för stadsutvecklingsprojekt står följande under rubriken status: ”planering av etapp 1 och 2, beräknas vara klara 2037. Hela Frihamnen beräknas vara klart tidigast 2050”.

Går för långsamt

Runt 2010 hölls medborgardialoger och stora internationella workshops om området. Men nu kommer de flesta som var involverade i de samtalen ha gått i pension innan området står klart. Är det rimligt att det ska ta ett halvt sekel att bebygga en så central del av Göteborg?

En av de större byggaktörerna i det konsortium som bildades 2014 för utbyggnaden för etapp 1, Rikshem, hoppade i slutet av förra året av och den långdragna hanteringen skapar osäkerhet kring hela projektet.

I Frihamnen är det alltså fortfarande långt till första etappen, trots att området kanske är den viktigaste delen i Älvstaden

I den pågående Älvstadsutbyggnaden ska Göteborgs gamla varvs- och hamnområden ersättas med stadsdelar där boende och verksamheter blandas och där det är nära till både vatten och grönska. På Lindholmen och runt centralen byggs det för fullt, Masthuggskajen är i gång och Skeppsbron byggstartas troligen i år, trots allt. Men i Frihamnen är det alltså fortfarande långt till första etappen, trots att området kanske är den viktigaste delen i Älvstaden.

Kan inte vänta

Frihamnen är viktig för att den binder samman Hisingen och den gamla staden innanför vallgraven. Rätt planerad blir Frihamnen länken för nordsydliga stråk i staden, men också för flöden mellan det expansiva Lindholmen och Ringön. Den redan genomförda utbyggnaden i Kvillebäcken och den planerade på Backaplan behöver Jubileumsparken och den i sin tur behöver ha boende och verksamheter runt sig. Hela idén med Älvstaden var att laga stadsväven och stärka innerstaden, kärnan i regionen. Det kan absolut inte vänta till 2050.

Hela idén med Älvstaden var att laga stadsväven och stärka innerstaden, kärnan i regionen. Det kan absolut inte vänta till 2050.

År 2050 kommer den stora utbyggnaden av Hafen City i Hamburg vara klar sedan 20 år. I Malmö beräknas utvecklingsområdet Nyhamnen vara färdigställt och Köpenhamn har säkert hunnit bygga ytterligare några konstgjorda öar mitt i stan. 2028 invigs det nu påbörjade tunnelbygget Fehmarn Bält som ska halvera tågtiden mellan Malmö och Hamburg och göra arbetsmarknadsregionen Greater Copenhagen ännu mer "great".

Just nu har Göteborgs näringsliv flera världsledande kluster, till exempel inom mobilitet och life science. Det är en position som ständigt utmanas av andra regioner med stark tillväxt. Ska den positionen försvaras behöver vi intensifiera arbetet med planer och byggande som stärker regionens kärna. Där är Frihamnen helt central och politikerna behöver skynda på utvecklingen av området.

Planering – det minsta vi kan begära

Den sista bananbåten lossade sin last i Frihamnen år 2000. Sedan dess har området använts sporadiskt för olika evenemang och staden har satsat mycket på att synliggöra platsen genom bastu, bad, odling och aktiviteter för ungdomar. Det är bra, men räcker inte på långa vägar. Grustundrorna behöver bli stad.

I näringslivet finns både kunskap om attraktiva stadsdelar och förmåga att få ekonomin att gå ihop. I stället för att göra ännu fler utredningar vore det smart att släppa in bygg- och fastighetsbolagen i processen kring Frihamnen. Deras idéer behövs.

Nästa år är det dags för jubileum. Det kommer inte att bli så grandiost som Göteborgs 300-årsfirande, inget nytt Liseberg eller en ny Götaplats, ingen linbana eller någon spektakulär utställning. Vi kommer snarare att vara mitt i en transformation, inte bara av stadens fysiska skepnad, utan minst lika mycket av hur vi uppfattar Göteborg och hur staden uppfattas av andra. Det är en nödvändig och bra förvandling och kan vara värd att fira. Men lite mer vill vi väl?

Klarade holländarna att bygga stad ur ingenting på 1600-talet borde vi klara att bebygga Frihamnen. En ny genomförbar plan vore det minsta man kan begära inför 400-årsjubileet.

Gunilla Grahn-Hinnfors, ansvarig stadsutveckling, Västsvenska handelskammaren