Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Under 1900-talet förvandlades Sverige från ett fattigt jordbrukssamhälle till ett av världens mest utvecklade länder. Vad var hemligheten? I mångt och mycket framväxande och så småningom urstarka folkrörelser, skriver Emil Mattson. På bilden kvinnor som marscherar för rösträtt längs Linnégatan 1919.

Frigör alla krafter och gör Göteborg till en bättre stad

Vi lever både i den bästa och i den värsta av städer. Så mycket är bra med Göteborg samtidigt som stora problem finns. Alla måste bidra, politikerna främst genom en seriös prioritering av skolan, men även allmänheten. Vi måste ta vårt ansvar som medborgare och organisera oss, en ny folkrörelse för att göra vår gemensamma stad bättre, skriver Emil Mattsson, Räddningsmissionen.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Hur mår Göteborg egentligen? Svaren skiftar enormt beroende på vem som svarar. Det är inte svårt att göra en parafras på en av Charles Dickens romaner när man tänker på Göteborg i dag: Vi lever i den bästa och i den värsta av städer. Göteborg är bra – underbart! – men Göteborg kan också bättre. Tyvärr finns det en hel del som går åt fel håll. Men vi kan vända detta. Så mycket resurser finns i den här staden som skulle kunna frigöras för att sätta Göteborg på rätt kurs.

Hur skapar vi då ett bättre Göteborg, en stad som håller ihop och där varje människa får möjlighet att blomstra?

Löften vi önskar oss

Från Räddningsmissionen har vi mycket vi skulle drömma om detta nya år. Men just i dag skulle vi önska två löften som vi tror kan skapa stor förändring i vår stad: ett från politiken och ett från oss alla andra.

Löftet vi önskar från politiken: Prioritera skolan.

När Göteborgs stads stora jämlikhetsrapport presenterades 2017 inför de flesta av kommunens chefer utbrast en spontan applåd när det redovisades att Bergsjöskolan hade gått från en måluppfyllelse på 28 till 33 procent på två år. Det handlar alltså om den andel elever från årskurs 9 som hade möjlighet att söka ett yrkesprogram på gymnasiet.

Själv fick jag en klump i magen. Visst är det bra att siffrorna går uppåt, men att endast en av tre elever från en hel årskurs har möjlighet att gå vidare till ett yrkesprogram på gymnasiet kan inte betraktas som annat än en katastrof. Och Bergsjöskolan är tyvärr inte ensam om låg måluppfyllelse, många skolor når inte högre än 50-60 procent.

Det finns så klart många förståeliga skäl till de svaga resultaten, men samtidigt är det ingen naturlag att det måste vara så. Många skolor i Europa, men också i Sverige, visar helt andra siffror trots lika svåra omständigheter. Och internationell forskning bekräftar bilden av vad välfungerande skolor kan åstadkomma. Elever med arbetarklassbakgrund som går i effektiva skolor lyckas exempelvis få markant bättre skolresultat än medelklassbarn i mindre effektiva skolor.

Mjuka faktorer avgör framgången

Vad skapar då dessa effektiva skolor? I Tillitsdelegationens forskningsantologi (SOU 2018:38) redogör professor Bo Rothstein för forskning kring effektiva skolor. Och även om framgång är svårfångad tycks det vara idel mjuka faktorer som avgör om en skola lyckas eller inte. Det handlar om skolornas ”ethos” och organisationskultur, om besjälade organisationsledare som får mandat att utveckla dessa lokala kulturer och om rektorer som blir rekryteringsmagneter för den personal som vill ansluta sig till just den enskilda skolans värderingar, attityder och förhållningssätt.

Välfungerande skolor är förmodligen samhällets allra viktigaste skyddsfaktor mot såväl missbruk, kriminalitet, extremism, arbetslöshet som ensamhet

Det avgörande för framgångsrika skolor tycks inte vara vilka kulturer eller arbetssätt som odlas, bara att de måste finnas och vara starka. Vi-anda, förtroende för skolledning, samarbete mellan kollegor, engagemang, starka normer, höga förväntningar på eleverna är andra aspekter som skapar goda förutsättningar för framgång.

Sedan ett halvår tillbaka ligger grundskolan i en egen förvaltning i Göteborg vilket genererar mer resurser och möjlighet till en mer kvalificerad styrning och ledning. Det var ett klokt beslut. Botten är nådd och det kommer sannolikt att bli bättre. Nu är vår förhoppning att den nya förvaltningen får kraft att genomföra de förändringar som behöver göras. Och använd nu den forskning som finns tillgänglig så att skolorna lyfter.

Våga ta hjälp

Vi vill också uppmana politiker till att våga ta hjälp med utmaningarna. Räddningsmissionen är inriktad på att de närmaste åren starta en skola i en stadsdel med tuffa utmaningar. Vi har en stark organisationskultur och tror oss ha kompetens, driv och resurser att driva skola med hög kvalitet. Så politiker, våga släpp en skola som kämpar med måluppfyllelse och andra svårigheter och låt oss komma in i matchen! Välfungerande skolor är förmodligen samhällets allra viktigaste skyddsfaktor mot såväl missbruk, kriminalitet, extremism, arbetslöshet som ensamhet.

Löftet vi önskar från allmänheten: Sluta sörj – organisera er.

Det finns en risk att vi ställer allt vårt hopp till att politikerna ska lösa samhällets problem. Visst kan de göra mycket och visst spelar det roll vad vi röstar på. Samtidigt står politiken själv helt maktlös inför många av samhällets stora utmaningar.

Vad ska vi då göra?

Vi måste ta vårt ansvar som medborgare och organisera oss.

Under 1900-talet förvandlades Sverige från ett fattigt jordbrukssamhälle till ett av världens mest utvecklade länder. Vad var hemligheten? I mångt och mycket framväxande och så småningom urstarka folkrörelser. Vi organiserade oss i frikyrkoförsamlingar, arbetarrörelse, nykterhetsförbund och fackföreningar – krävde våra rättigheter men började också skapa det samhälle vi själva ville leva i. I dag behöver vi på nytt en sådan organiserandets revolution. Vi behöver prioritera våra familjer, hänga med nattvandrarna på helgerna, engagera oss i barnens fotbollsklubb, i de ensamkommande, i vår lokala hyresgästförening, församling eller moské. Göteborgs barn är våra barn, Göteborgs hemlösa är våra hemlösa, grannarna i trappuppgång är ditt ansvar. Vi sitter alla ihop.

Om du bryr dig mer kommer du på köpet att få uppleva mening. En ny studie visar att den som arbetar som volontär minst en timma per vecka har psykisk hälsa i dubbelt så hög utsträckning jämfört med den som inte volontärarbetar. Ett löfte som både är bra för staden och för dig själv – kan det bli bättre?

Under 1900-talet förvandlades Sverige från ett fattigt jordbrukssamhälle till ett av världens mest utvecklade länder. Vad var hemligheten? I mångt och mycket framväxande och så småningom urstarka folkrörelser, skriver Emil Mattson. På bilden kvinnor som marscherar för rösträtt längs Linnégatan 1919.

Emil Mattsson

direktor, Räddningsmissionen