Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Martin Hernqvist, Hovåsbo och göteborgare

Frågan handlar inte om hospice eller ej i Hovås

Hovåsängen är inte rätt plats för exploatering, oavsett byggnation eller verksamhet. Det anser även Stadsbyggnadskontoret. Men detta faktum försöker nu markägaren att runda, skriver Martin Hernqvist.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Martin Hernqvist Hovåsbo och göteborgare
Martin Hernqvist
Hovåsbo och göteborgare

GP:s artikel ”Protester mot hospice i Hovås” (31/8) har blivit en viral succé. Eller snarare en viral katastrof. En diskussion som borde handlat om Hovåsängens bevarande, om beslutsprocesser, om politik och affärsintressen som går hand i hand, handlar nu i stället om Hovåsbornas relation till döden. Eftersom hospicefrågan ändå skapat så mycket debatt hoppas jag efter detta inlägg att vi kan konstatera att Hovåsbornas inställning till döden inte skiljer sig nämnvärt från andra svenskars och att vi därefter kan sätta punkt för den delen av debatten.

Handlar om exploatering

Frågan handlar i grund och botten om exploatering av Hovåsängen – den allra sista resten av de forna ängsmarkerna i Hovås och en knutpunkt för flera av gatorna i området. Gång- och cykelbana går precis intill och besökare till bad och andra aktiviteter passerar ängen.

För ett par veckor sedan blev det allmänt känt i Hovås att Hovåsängens markägare, AB Hovås Villastad, planerade en omfattande exploatering av ytan. Diskussioner hade pågått med kommunen en längre tid, men närboende visste ingenting. I planerna ingick ett hospice på 600 kvm och 10-20 lägenheter på totalt 1 200 kvm. Hela ängen skulle försvinna.

Ett antal grannar kontaktade kommunen och en del var upprörda och känslosamma. Flera hade egna erfarenheter från hospice och reagerade nog framför allt på denna del av exploateringen. Bland annat en yngre kvinna i området som under en kort tid förlorat sin bror, sin pappa, sin kusin och en väninna. Hon och familjen var less på döden och inte alls pigga på att få andras lidande och sorg som en del av sin vardag precis intill. Det är inte svårt att förstå när man har hela bakgrunden. Avskildheten var viktigt för mig och min mamma också under hennes sista dagar på hospice Helhetsvården Bräcke. Det finns ett ömsesidigt behov av att få vara ifred. Många hospicegäster är unga och borde varit ”mitt i livet”.

Kräver gott omdöme

Enligt Änggårdens Hospice är medelvårdtiden för en gäst endast 15 dagar. Med en beläggning på tio platser så skulle det bli 4-5 dödsfall i veckan. Tillsammans med de 20 lägenheterna blir det ett betydande tillskott på trafiken i området dessutom. Vem får företräde vid de sex vägbulorna på Hovåsvägen där bilar inte kan mötas? Den som skall handla eller den som har bråttom till ett sista farväl? Många barn tar också denna väg till skolan, till fots eller med cykel. Hur blir det med säkerheten för barnen längs vägen? Dessa frågor har inte alls diskuterats. Placering av hospice skall göras med gott omdöme.

Valet av plats förvånade allra mest oss med egen erfarenhet av hospice. Hovåsängen? En så öppen och exponerad plats? Där finns ju inte ens ett träd. Upplägget kändes märkligt men förklaringen kom senare: Kommunen har under en tid letat lokalisering för den privata stiftelsen Änggårdens Hospice som om några år måste flytta från Lillhagsparken. Hovåsängens markägare får kännedom om detta och erbjuder 600 kvm mark på ängen utan avgift för en ny hospicebyggnad. Samtidigt ges markägaren möjlighet att exploatera resten av ängen för egen räkning. Markägarens tidigare försök att exploatera Hovåsängen har misslyckats. Men kanske inte nu. Rent krasst blir hospicet nyckeln till ett lägenhetskomplex med 10-20 lägenheter. Det finns åtminstone en tydlig vinnare på den affären.

Vems intressen väger tyngst?

Många intressenter är inblandade – markägaren, kommunen, de närboende och allmänheten är några. Vems intressen skall väga tyngst? Hur bygger man nytt och tillför värde utan att annat värde går förlorat?

I fallet med Hovåsängen så har oberoende expertis uttalat sig och det är Stadsbyggnadskontoret (SBK). Så här skrev de i sitt tjänsteutlåtande utfärdat 24 september 2015 om förslaget att exploatera Hovåsängen:

  • Förslaget är inte förenligt med gällande översiktsplan som anger grön- och rekreationsområde med särskilt stora värden för naturvård, friluftsliv, landskapsbild och/eller kulturlandskap.
  • Förslaget är inte förenligt med gällande detaljplan som anger natur.
  • Förslaget är inte i linje med utbyggnadsplaneringen.
  • Marken är viktig att bevara som natur så att de öppna utblickarna mot havet behålls.
  • Ny bebyggelse ska lokaliseras i anslutning till kollektivtrafik.

Inte rätt plats att exploatera

Den argumentation som framförts mot förslaget grundar sig helt och hållet i SBK:s analys och slutsatser. Hovåsängen är uppenbart inte rätt plats för exploatering, oavsett byggnation eller verksamhet. Med nära en kilometer till närmaste hållplats, inte 400-450 meter som markägaren uppgivit i sin ansökan, så skulle också bilberoendet i staden öka på ett ohållbart sätt. Jag tror att det fortsatta planarbetet kommer bekräfta förslagets olämplighet. Mycket av detta ligger i allmänhetens intresse och det är detta politikerna skall värna, inte exploatörernas egenintresse.

Martin Hernqvist

Hovåsbo och göteborgare