Kvinnohjärtat måste få större utrymme i den medicinska forskningen. Färsk statistik från det svenska hjärtregistret Swedeheart visar att svenska kvinnor med hjärtinfarkt har dubbelt så stor överdödlighet jämfört med män. Sannolikt beror det på att kvinnor, framförallt äldre, inte får den behandling som rekommenderas.
Allt fler forskningsrön visar att könsskillnader inom medicinen, som skillnaden mellan ett manshjärta och ett kvinnohjärta, har stor betydelse för behandling och överlevnad. Det finns också viktiga skillnader när det gäller riskfaktorer och symtom vid hjärtinfarkt.
Tusentals kvinnor samlas i mars månad för att slå ett slag för en mer jämställd hjärtsjukvård och forskning. År 2005 startades kampanjen Woman in Red av 1,6 & 2,6 miljonerklubben och insamlingsstiftelsen Kvinnor & Hälsa. Syftet är att samla in pengar till klinisk forskning på kvinnohjärtat och att dela ut forskningsstipendier.
Tio gånger vanligare dödsorsak
Hjärt-kärlsjukdom är en tio gånger vanligare dödsorsak bland kvinnor jämfört med bröstcancer. Kvinnor är underrepresenterade i kliniska studier särskilt när det gäller hjärtsvikt och hjärtinfarkt och mycket forskning bedrivs fortfarande utan könsperspektiv. Ökade forskningsanslag kan leda till att fler liv kan räddas och att mer kunskap om hjärthälsa kan spridas till såväl allmänheten och som yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården.
Kvinnor är underrepresenterade i kliniska studier särskilt när det gäller hjärtsvikt och hjärtinfarkt och mycket forskning bedrivs fortfarande utan könsperspektiv
Bland hjärt-kärlsjukdomar är akut hjärtinfarkt den vanligaste dödsorsaken och varje dag avlider 55 kvinnor i Sverige i detta. Alltför många i onödan. De traditionella bakomliggande riskfaktorerna är desamma för män och kvinnor, men de har olika betydelse. Högt blodtryck tar sig till exempel allvarligare uttryck hos kvinnor än hos män. Kvinnor har även speciella riskfaktorer som havandeskapsförgiftning, diabetes under graviditeten, tidigt klimakterium och hjärt-kärlkomplikationer efter bröstcancerbehandling. Riskfaktorer som fortfarande är relativt okända och inte tas i beaktande i riskscoremodeller eller när beslut fattas om förebyggande medicinering som blodfettsänkare.
Olika symtom
Symtomen vid hjärtinfarkt kan också skilja sig mellan könen där betydligt fler kvinnor än män uppvisar andra symtom som plötslig andfåddhet, illamående, svår sjukdomskänsla - i stället för klassiska bröstsmärtor. Kvinnors hjärtinfarkt kan vara annorlunda än männens. De kan exempelvis ha en hjärtinfarkt utan synlig kranskärlsförträngning (stenos) eller med en spontan kranskärlsdissektion (reva) i ett kranskärl. Kvinnor drabbas 5-8 år senare av hjärtinfarkt jämfört med män, troligen beror det på östrogenets skyddseffekter.
Symtomen vid hjärtinfarkt kan också skilja sig mellan könen där betydligt fler kvinnor än män uppvisar andra symtom som plötslig andfåddhet, illamående, svår sjukdomskänsla - i stället för klassiska bröstsmärtor.
Woman in Red-kampanjen strävar efter att fler kvinnor oavsett bakgrund, ska överleva hjärt- och kärlsjukdomar. Ett sätt är att öka kunskapen. Sex av tio dödsfall kan förebyggas med en bra livsstil – rätt mat, regelbunden fysisk aktivitet, bättre sömn, mindre alkohol och tobaksfrihet. Det är också viktigt att ta hand om andra riskfaktorer som stress, högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes och övervikt.
Behövs mer kunskap
För att fler ska överleva hjärt- och kärlsjukdomar behövs ökad kunskap bland såväl kvinnor som män och hälso- och sjukvårdens beslutsfattare.
Vi, representanter för Woman in Red kampanjen för kvinnohjärtat och 1,6 & 2,6 miljonerklubben för kvinnors hälsa, anser att följande nödvändiga åtgärder måste genomföras för en mer jämlik hjärtsjukvård och för att rädda fler liv:
* Sverige måste satsa mer på forskning på hjärt-kärlsjukdom ur ett könsperspektiv – exempelvis betydelsen av kvinnospecifika riskfaktorer, symptom hos kvinnor respektive män vid hjärtinfarkt och hur könsskillnader bör påverka akut- och långtidsbehandling.
* Trots att man i dag vet att könsskillnader påverkar medicinsk behandling rapporteras inte forskningsresultat uppdelat på kvinnor och män i tillräcklig omfattning. 1,6 & 2,6 miljonerklubbens arbete har bidragit till att belysa detta. Myndigheter som Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) efterfrågar därför alltid könsskillnader i sina kvalitetsmått på sjukvården inklusive på hjärtsjukvården. Det gör att könsperspektivet måste finnas med vid planering av forskningsstudier på universitet och läkemedelsföretag.
* Bristen på studier av äldre patienter med hjärt- och kärlsjukdomar drabbar särskilt kvinnor eftersom kvinnor generellt insjuknar vid högre ålder än män. Äldre kvinnor riskerar därför särskilt att få ojämlik vård. Det är mycket viktigt för både kvinnor och män att fler äldre patienter inkluderas i medicinska studier.
Karin Schenck Gustafsson
professor och överläkare i kardiologi och internmedicin
Alexandra Charles von Hofsten
grundare och ordförande 1,6 & 2,6 miljonerklubben
Kerstin Brismar
senior professor, överläkare i endokrinolog, diabetes och invärtes medicin
Cecilia Linde
professor, överläkare i kardiologi
Nina Johnston
docent, överläkare i kardiologi
Isabel Goncalves
professor, överläkare i kardiologi