Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
När det gäller de välkända siamesiska tvillingarna har de institutioner som eventuellt skulle kunna vara intresserade av dem och forska vidare tackat nej till att ta emot dem, skriver Pernilla Schedin, disputerad arkeolog Västarvet, och Monica Gustafsson, konservator Västarvet. Bild: Privat, Stefan Berg
När det gäller de välkända siamesiska tvillingarna har de institutioner som eventuellt skulle kunna vara intresserade av dem och forska vidare tackat nej till att ta emot dem, skriver Pernilla Schedin, disputerad arkeolog Västarvet, och Monica Gustafsson, konservator Västarvet. Bild: Privat, Stefan Berg

Flera felaktigheter om Västarvets gallringsbeslut

Med anledning av att det riktats kritik mot Västarvets utgallring av mänskliga kvarlevor och att det florerar felaktiga uppgifter i medier vill vi bemöta några av de mest felaktiga påståendena, skriver Pernilla Schedin, disputerad arkeolog Västarvet, och Monica Gustafsson, konservator Västarvet.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Replik

Göteborgs naturhistoriska museum, 6/12, 8/12

I den debattartikel i GP (6/12) som skrivits under av ett stort antal arkeologer, osteologer och andra verksamma i branschen framgår att: “Om Västarvet inte ändrar uppfattning så erbjuder sig härmed Historiska museet vid Lunds universitet att ta emot kvarlevorna och rädda samlingen åt eftervärlden” – ett erbjudande som väcker en rad frågor hos oss.

För det första så finns det ingen samling i singularis att tala om, utan det rör sig om ett antal spridda kvarlevor av olika typ – allt från våtpreparat till enstaka skelettdelar. För det andra har vi redan varit i kontakt med relevanta institutioner – däribland just Lunds historiska museum – som har tackat ja till att ta emot några av de berörda kvarlevorna. Vissa av kvarlevorna kommer att finnas kvar i våra samlingar. Att beskriva objekten som omfattas av processen som en sammanhållen samling är alltså felaktigt.

När det gäller de välkända siamesiska tvillingarna har de institutioner som eventuellt skulle kunna vara intresserade av dem och forska vidare tackat nej till att ta emot dem

När det gäller de välkända siamesiska tvillingarna har de institutioner som eventuellt skulle kunna vara intresserade av dem och forska vidare tackat nej till att ta emot dem, däribland Medicinhistoriska museet och Sahlgrenska i Göteborg. Sammantaget har vi arbetat med frågan om tvillingarna i närmare ett decennium utifrån gällande rekommendationer och ICOM:s etiska regler. Efter att ha diskuterat ärendet både internt och med externa aktörer anser vi att gallringsbeslutet i det fallet är mycket välgrundat.

Många kompetenser involverade

En annan missuppfattning handlar om att Västarvets ledning skulle ha kört över personal som arbetar med samlingarna och tagit beslut baserade på “intellektuella trender”. Vi hävdar bestämt att så inte är fallet. Det har aldrig varit tal om godtyckliga beslut av okunniga tjänstemän, utan under processen har våra biologer, arkeologer, konservatorer och intendenter tagit fram kunskap om och varit delaktiga i bedömningen av objekten.

Samlingspersonalen på Göteborgs naturhistoriska museum har alltså varit involverade och bidragit med underlag, även om enstaka intendenter vare sig äger beslutsprocessen eller har den samlade kompetens som krävs.

Ingår i aktiv samlingsförvaltning

Påståendet att Västarvets argument skulle vara “subjektiva, och avslöja en undermålig insikt i forskning och etik, stämmer inte. Det är korrekt att det är den nationella Etikprövningsmyndigheten som beslutar vilken forskning som är etiskt försvarbar eller inte. Västarvet har dock inget uppdrag att bedriva forskning; det överlåter vi åt universiteten. Däremot finns forskare som bedriver forskning på våra material.

Att gallra och att motivera vad som ska ingå i samlingarna är en del i god samlingsförvaltning

Ett uppdrag som vi däremot har är att levande- och tillgängliggöra natur – och kulturarvet i Västra Götalandsregionen, samt att bedriva en aktiv samlingsförvaltning utifrån våra museers profil och inriktning. Att gallra och att motivera vad som ska ingå i samlingarna är en del i god samlingsförvaltning. Att spara allt utan möjlighet att ta hand om materialet, och utan att det står i relation till museernas inriktning är inte att förvalta. Det är att agera förråd.

Dokumenteras för framtiden

Argumentet att de som gallrar i samlingarna i dag stryper nästa generations tillgång till ett i vissa fall mörkt kulturarv anser vi inte heller stämmer. Genom dokumentationer, olika arkivmaterial och informationen som sparas kring de gallrade objekten får kommande generationer tillgång till historien. Stegen i Västarvets gallringsprocess är noggrant dokumenterade, diarieförda och därmed tillgängliga för alla via offentlighetsprincipen.

Pernilla Schedin, disputerad arkeolog, områdeschef publik verksamhet, Västarvet

Monica Gustafsson, konservator, sakkunnig samlingsförvaltning, Västarvet