Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
För att motverka stöldligornas härjningar bör straffen skärpas för flera stölder respektive häleri som utgör ett led i ett systematiskt tillvägagångssätt, skriver debattörerna. Bild: Anders Wiklund/TT, Lars Clason

Fler poliser och skärpta straff för en tryggare handel

I kölvattnet av den ökande gängkriminaliteten har lag och ordning seglat upp som en av väljarnas högst prioriterade frågor. Gängbrottslighet är dock inte det enda som bör föranleda oro hos allmänheten. För att långsiktigt säkra tryggheten måste politikerna prioritera ett antal åtgärder för att stävja de brott som drabbar företag och slår hårt mot hela samhällets trygghet, skriver Günther Mårder och Pontus Lindström, Företagarna.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Enligt Företagarnas undersökningar har vart tredje företag blivit utsatt för någon form av brott de senaste fem åren. Inbrott och stölder hör till de vanligaste brotten, och endast var tredje företagare upplever att polisnärvaron är tillräcklig för att skapa trygghet. Varannan företagare upplever även att utsattheten för brott har ökat de senaste två åren, och var tionde brottsutsatt företagare har övervägt att lägga ner verksamheten som en följd av brottsligheten.

När ett företag måste bomma igen på grund av brottslighet drabbas inte bara den enskilda näringsidkaren, utan hela samhället

Det är alarmerande siffror och en oroande utveckling. När ett företag måste bomma igen på grund av brottslighet drabbas inte bara den enskilda näringsidkaren, utan hela samhället när lokal service försvinner och arbetstillfällen går förlorade. I vissa områden och på landsbygden kan det leda till en nedåtgående spiral som riskerar att ytterligare spä på utanförskap, och därmed öka risken för kriminalitet.

Långtgående konsekvenser

För de företag som utsätts men ändå driver sin verksamhet vidare innebär det, utöver otrygghet, ofta höga kostnader för ersättning av exempelvis stulna maskiner, såväl som investeringar i säkerhetsåtgärder. Inte sällan måste det tas ur egen ficka eftersom det i flera branscher, däribland restaurang och handel, blivit allt svårare att teckna försäkring till följd av den höga risken för att bli utsatt för brott.

Många företagare har även slutat polisanmäla brotten eftersom nedlagda utredningar är mer regel än undantag, och därför inte upplevs vara värt de resurser som det tar att upprätta en anmälan.

Detta är en särskilt problematisk punkt eftersom det visar på att förtroendet för rättsväsendets kapacitet att leverera på en av sina mest grundläggande uppgifter är underminerat.

Krävs långsiktiga satsningar

För att öka tryggheten och bekämpa brotten som drabbar företag finns ingen snabb lösning, men i närtid måste Sveriges politiker förmås att enas om en rad åtgärder som på lång sikt kan bidra till att vända utvecklingen. Företagarna vill framförallt se att man tar tag i följande åtgärder:

Utbyggd polismyndighet över hela landet. I takt med att Polismyndigheten växer är det viktigt att det sker över hela landet med fler synliga poliser på gator och torg. I varje kommun bör det finnas en polisiär trygghetskontakt med kännedom om det lokala näringslivet.

Ett renodlat uppdrag för Polismyndigheten . Polismyndighetens uppdrag bör i högre utsträckning koncentreras på huvuduppgiften att upprätthålla lag och ordning samt bekämpa brottslighet. Ansvaret för verksamhet som hittegodshantering, bortsprungna djur och persontransporter bör läggas på andra aktörer.

Skärpta straff . För att motverka stöldligornas härjningar bör straffen skärpas för flera stölder respektive häleri som utgör ett led i ett systematiskt tillvägagångssätt. Även försök, förberedelse och stämpling till häleri bör kriminaliseras.

Mängdrabatterna bör därför ses över och eventuellt slopas helt

Den så kallade straffrabatten där den som döms för flera brott får ett samlat straff som är mindre än summan av straffvärdet för brotten, skickar fel signal och skapar situationer där den som har begått ett brott kan begå ytterligare ett med vetskapen att det inte kommer påverka det slutliga straffvärdet. Mängdrabatterna bör därför ses över och eventuellt slopas helt.

Ökade befogenheter och resurser till Tullverket. En allt större andel av brotten som drabbar företag, framförallt inbrott och stölder, begås av internationella stöldligor. Tullen behöver ges befogenhet att agera mot tillgreppsbrott genom att hålla kvar och beslagta misstänkt stöldgods. Utförsel av stöldgods behöver även klassificeras som ett smugglingsbrott.

Tillträdesförbud till affärslokaler. På liknande sätt som det redan i dag är möjligt att ge personer som begår upprepade kriminella handlingar tillträdesförbud till idrottsarrangemang bör denna möjlighet även gälla för olika typer av affärslokaler, till exempel butiker och restauranger.

Möjlighet att göra en hel kommun till LOV 3-område . Lagen om ordningsvakter (LOV) från 1980 är föråldrad och behöver ses över. I dag kan kommuner, om det finns särskilda behov, ansöka om paragraf 3-områden där ordningsvakter får verka under en begränsad tid. En ansökan för varje specifikt område leder till stor byråkrati för kommunerna. Det behöver bli möjligt att ansöka om närvaro av ordningsvakter i hela eller större delar av en kommun.

Sveriges alla företagare måste kunna känna sig trygga och skyddas från kriminalitet, både som näringsidkare och medborgare, det är en av rättsstatens förpliktelser och helt nödvändigt för Sveriges företagsklimat. Detta är ett krav vi riktar till rättsväsendet och landets alla politiker.

Günther Mårder, vd, Företagarna

Pontus Lindström, expert på trygghetsrelaterade frågor, Företagarna