Fel att kalla arbetstagarnas sjukskrivningar för skolk

Replik

Arbetslivet, 26/12

Anders Rydell beskriver i sin debattartikel sju skolkarstilar som ger orimligt många sjukskrivningar, gnäll eller alldeles för långa luncher. Dessa beteenden menar Rydell skapar irritation och frustation hos ledning och medarbetare. Rydell beskriver pratkvarnen, gnällspiken, sjukskrivaren, glidaren och så vidare.

Till skillnad från Anders Rydell så befinner jag mig och andra skyddsombud och fackliga ledamöter i verkligheten med andra betydligt större problem i arbetslivet.

Ohälsa vanligaste orsaken

Ohälsan i arbetslivet ökar i Sverige och utgör numera en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivningar. Enligt arbetsmiljöverkets rapport Arbetsorsakade besvär 2018 framgår att 1,4 miljoner av fem miljoner yrkesverksamma upplever hälsobesvär orsakade av arbetet. Varannan förvärvsarbetande med besvär uppger att de har sömnstörningar och känner oro eller ångest på grund av jobbet. Var tredje förvärvsarbetande med besvär upplever symptom på depression på grund av jobbet.

Problemet är inte att arbetstagarna skolkar eller smiter, utan problemet är att de är för ambitiösa och tar sina arbeten på största allvar

Vi som arbetar med arbetsmiljöfrågor möter personer som lider av ohälsa som till exempel stress, oro, ångest, depression och sömnstörningar. Problemet är inte att arbetstagarna skolkar eller smiter, utan problemet är att de är för ambitiösa och tar sina arbeten på största allvar. För kvinnorna är situationen allvarligare än för männen. De är högpresterande, ambitiösa och utför sina uppgifter utan den återhämtning som betydligt fler män får eller tar sig. Sjuktalen för kvinnor är oftast betydligt högre än för männens, men syns inte alltid i statistiken om bara ”människors” sjuktal diskuteras.

Chefernas ansvar

Som skyddsombud möter jag förtvivlade, stressade människor och som i vissa fall är nära utbrändhet. Min roll är att vaka över arbetsmiljön och påpeka när chefer inte tar sitt arbetsmiljöansvar. Chefer har enligt arbetsmiljölagen ansvar för att kontinuerligt undersöka arbetsmiljön, åtgärda problem och följa upp att åtgärder leder till resultat. Vidare ska de vidta åtgärder för att motverka att arbetsuppgifter och arbetssituationer leder till ohälsa hos arbetstagarna.

Chefer har enligt arbetsmiljölagen ansvar för att kontinuerligt undersöka arbetsmiljön, åtgärda problem och följa upp att åtgärder leder till resultat

En del chefer är ambitiösa och ansvarstagande, men långt ifrån alla. En chef som inte bryr sig om arbetsmiljön kan skapa problem för en hel enhet eller avdelning med arbetstagare som därigenom inte får den ledning och styrning i arbetet som de ska ha enligt arbetsmiljölagen.

Förändringar tär på den anställda

Dagens arbetsliv är inte längre enbart fysiskt krävande utan numera psykiskt krävande och utmanande. Hela tiden sker förändringar, nya arbetsuppgifter tillkommer, arbete både hemma och på jobbet, budgetnedskärningar. Samtidigt förväntas medarbetaren göra mer uppgifter på mindre tid. Detta är orsaken till ohälsan i arbetslivet.

Ständiga omorganisationerna och nya arbetssätt införs i tron att öka effektiviteten. De ständiga omorganisationer planeras av chefer som därigenom tror sig lösa problem men skapar inte så sällan nya sjukskrivningar av stressade, oroliga medarbetare som till exempel inte vet vilka uppgifter som ska utföras.

Bristande ledarskap och det nya moderna arbetslivet skapar problemen med ohälsa och sjukskrivningar

En utbränd människa innebär ett stort eget lidande men också för de kvarvarande arbetskollegorna som måste ta över arbetsuppgifter temporärt. För företaget är det oerhört kostsamt med rehabiliterings- och andra åtgärder för att få tillbaka den utbrände till arbetslivet igen, detta kan ta flera år.

Detta som ovan beskrivs, Anders Rydell, om bristande ledarskap och det nya moderna arbetslivet, skapar problemen med ohälsa och sjukskrivningar. Det är okunnigt och grymt att beskylla arbetstagare för att vara skolkare, när sjukskrivningar orsakas av något helt annat.

Carina Blid, huvudskyddsombud (Havs- och vattenmyndigheten), tidigare facklig förtroendeman