Tyvärr är det väl knappast så att diskussionen genomsyras av bibliotekslagens tal om läsförståelse, kvalitet, bildning och litteraturens betydelse. Tvärtom så finns en tendens till att desertera från dessa mål genom ett mer nyliberalt vägval. Kritiken av New Public Management, att överföra förhållningssätt från privat företagsamhet till offentlig förvaltning, har blivit allt mer övertygande i samhällsdebatten. NPM på biblioteken finner man till exempel i övertron på mätbarhet och att kontroll av personalen ersätter tillit. Chefer har blivit ”riktiga chefer”, de handhar administration och har en lös förankring till innehållet. Kärnverksamheten tappar i betydelse på bekostnad av stödverksamheten, det vill säga marknadsföring, logistik, systemfunktioner etcetera.
I konkreta ordalag finns det en bristande tro på folkbildningsidealet. Det kan ta sig uttryck i Malmö stadsbiblioteks famösa: Ut med böckerna, in med författarna eller när Köpenhamns stadsbibliotek gör sig av med en stor del av samlingarna för att ge utrymme åt Maker Space. Ofta talas det om upplevelseorientering och biblioteket som mötesplats har blivit en klyscha.
Utlåningen dalar
På nära håll har jag kunnat följa dessa tendenser i Göteborgs Stadsbiblioteks utveckling. Jag ser hur utlåningssiffrorna snabbt dalar samtidigt som kultur åsyftar företagskultur, i diskussionerna om omorganisation. Under de senaste 15 åren har Stadsbibliotekets kvalitetsinriktning förbytts till ett typexempel på NPM-styrd verksamhet och bildningstanken banaliserats. Jag ska här visa på några steg i den utvecklingen.
1 . Som ett idémässigt fundament under förändringen av Stadsbiblioteket har sloganen ”göteborgarnas behov” fungerat. Efterfrågan blev det enda gällande – ”vem ska bestämma vilka böcker som ska köpas in, göteborgarna eller bibliotekarierna?”, ställdes frågan retoriskt. Denna tillspetsade dikotomi har aldrig varit praxis, biblioteket blir till i en dialog mellan användare och personal.
I dag har Göteborgs Stadsbibliotek blivit ett bibliotek inställt på ”random” – vissa dagar hittar man inga böcker av Balzac eller Garcia Márquez och viktiga ämneshyllor är urplockade.
2 . Att schemat skulle finnas på ”datorn” lät som en rationell anpassning i tiden men visade sig vara det första steget i ekonomisk personalanvändning. Nu skulle bibliotekarierna inte arbeta inom de ämnesområden de bemästrade genom kunskap och intresse. I fortsättningen fick naturvetaren tjänstgöra på konstavdelningen och så vidare. Vi skulle lära oss ”helhetstänkande” och när nu allt fanns tillgängligt på webben behövdes ju inte längre några specialkunskaper. Efter ett hårt motstånd från bibliotekarierna modifierades ”helhetstänkandet”.
3 . Det riktiga dråpslaget mot Stadsbiblioteket (och mot folkbiblioteken i Göteborg) stavas ”flytande bestånd”. Detta var ett adjö till det klassiska biblioteket med vårdade och relevanta samlingar. ”Göteborgarnas behov” krävde inte bara en kommersialisering av verksamheten, nu skulle ”göteborgarna” även bestämma hur det samlade beståndet skulle fördelas över stan. ”Flytande bestånd”, medier utan fast placering, skulle gynna användarna men tyvärr var detta feltänkt och har med stor sannolikhet bidragit till utlåningens drastiska tillbakagång i Göteborg. I dag har Göteborgs Stadsbibliotek blivit ett bibliotek inställt på ”random” – vissa dagar hittar man inga böcker av Balzac eller Garcia Márquez och viktiga ämneshyllor är urplockade.
Halvering av bokbeståndet
4 . Inför och under tillbyggnaden av Stadsbiblioteket gjordes stora gallringar av böcker. Märkligt kan man tycka, men många hyllmeter faller bort i en glasbyggnad. En gång hade biblioteket 450 000 böcker, i dag är beståndet halverat. Många viktiga böcker, uppslagsverk och tidskrifter har försvunnit. Borås har i dag ett större mediebestånd än Göteborg.
5 . Spiken i kistan är den senaste omorganisationen, där det som har varit ett stort stadsbiblioteks signum – specialiseringen – försvunnit rent formellt. I dag består biblioteket i princip av två avdelningar, en vuxen- och en barnavdelning. Dessutom förs medieinköpen över till en ”mediegrupp” och många bibliotekarier med ämneskompetens fråntas ansvaret för bokinköp.
Den nya organisationen exemplifierar titeln på företagsekonomen Mats Alvesson bok: Tomhetens triumf.
Göteborgs Stadsbibliotek har många besökare och en bra och välbesökt programverksamhet men det är tomt framför hyllorna. Utlåningen av ”fysiska medier” har gått ned med 50 procent sedan tillbyggnaden och införandet av flytande bestånd. Självklart finns det många orsaker till minskningen, till exempel digitaliseringen och den naturliga nedgången i cd-utlåning. Å andra sidan längre öppethållande och betydligt större lokaler pekar väl åt andra hållet.
Den nya organisationen exemplifierar titeln på företagsekonomen Mats Alvesson bok: Tomhetens triumf. Från det självklara att det varit böckerna och kunskapen som varit kärnan, så är i dag Stadsbibliotekets fokus ”mötet med användaren”. I sin senaste bok Dumhetsparadoxen beskriver Alvesson hur organisationer premierar dem som utför arbetet korrekt men utan att reflektera över syfte och den bredare kontexten. Kritiskt tänkande är en dygd i skolan men tydligen inte i arbetslivet.
Det finns alternativ
Samtidigt som folkbiblioteken har slagit in på en mer marknadsinriktad väg, så har bibliotekariernas arbetsförhållande ändrats radikalt. Från att ha haft som främsta uppgift att ha överblick över bokutgivningen och bibliotekens samlingar, så är i dag mediebevakning reducerad till ett minimum. Arbete är praktiskt arbete och möjligheten att finna en bibliotekarie som läser en recension i en tidskrift är mindre än att finna en som matar in böcker vid löpande bandet.
Det finns dock alternativ till att låta folkbiblioteken administreras sönder av ett klichéfyllt managementtänkande. Under de senaste decennierna har bildningstanken reaktiverats och en ström av litteratur i ämnet har publicerats. Biblioteket kunde bli en motkraft till ”alternativa fakta” genom att låta boksamlingar och programverksamhet erbjuda kunskapsvägar och samtal om möjliga tolkningar av historia och nutid.
Håkan Grissler
bibliotekarie