Utarmningen av utsatta områden, nedskärningar, etnisk segregation, bristande utbildning, gödning av religiösa och traditionella krafter genom staten och kommunerna banar vägen för gäng och kriminalitet, skriver Soleyman Ghasemiani, socionom och författare.
Utarmningen av utsatta områden, nedskärningar, etnisk segregation, bristande utbildning, gödning av religiösa och traditionella krafter genom staten och kommunerna banar vägen för gäng och kriminalitet, skriver Soleyman Ghasemiani, socionom och författare. Bild: Privat

Farligt att utelämna orsaker när man studerar brottsstatistik

Enligt Göran Adamsons statistik var 58 procent av alla brottsmisstänkta i Sverige år 2017 migranter. Det minsta man förväntar sig av en sociolog är att hen frågar sig vad dessa siffror kan bero på. Men Adamson lämnar denna fråga om samhälleliga och sociala skeendens orsaker oberörd, skriver Soleyman Ghasemiani, socionom och författare.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS

Replik

Etnicitet i brottsstatistiken, 6/12

Göran Adamson lägger fram uppdaterad statistik mellan 2005 och 2017 om kriminalitet och migration. Enligt hans definition utgör migranter 3,3 miljoner, alltså 33 procent, av befolkningen i Sverige 2017. Adamsons siffror visar att migranter står för 58 procent av alla registrerade brottsmisstänkta.

För enkelhetens skull antar vi att 58 procent av alla registrerade brott i Sverige har begåtts av migranter. Eftersom migranter utgör 33 procent av befolkningen innebär detta att de har begått betydligt fler brott än infödda medborgare. Vad beror denna skillnad på? Främlingsfientliga krafter har redan svaret: migration.

Måste titta på orsaker

Det minsta man förväntar sig av en sociolog är att hen frågar sig vad dessa siffror kan bero på. Adamson lämnar denna fråga om samhälleliga och sociala skeendens orsaker oberörd. Därför blir svaret på orsaken till brottslighet inom gruppen migranter, migranten själv.

ANNONS

Människan är en social varelse. Att prata om brottslighet utan att titta på brottslingarnas individuella, sociala, ekonomiska, psykologiska och allmänt hälsomässiga levnadsförhållanden är att blunda för grunderna i varför vi människors beter oss som vi gör.

Vad tänker han om att invandrare redan är misstänkliggjorda i samhället och anmäls mycket oftare för förmodade brottsmisstankar?

Adamsons statistik gäller ”registrerade brottsmisstankar”. Det handlar alltså om folk som inte blivit dömda av någon domstol. Är det inte konstigt att dra så drastiska slutsatser för en så icke homogen grupp som migranter bara utifrån misstankar? Vad tänker han om att invandrare redan är misstänkliggjorda i samhället och anmäls mycket oftare för förmodade brottsmisstankar? Vad tänker han om den demografiska kartan och livsvillkoren?

Olika förutsättningar

Livsförhållandena för migranter och de infödda skiljer sig på alla fronter. 2018 var 6,3 procent av befolkningen arbetslösa i Sverige – för utlandsfödda låg den siffran på 18,2 procent. Bostadslöshet och trångboddhet är ett annat problem som drabbar utlandsfödda mycket hårdare. Ohälsotalen är skrämmande höga. 2017 var Angereds ohälsotal 39,9 medan det låg på 16,6 i centrum.

Medellivslängden var över elva år längre i Saltholmen jämfört med i Angered. Jämlikhetsrapporten från 2017 visar att 34 procent av de arbetande utlandsfödda var fattiga medan siffran för hela Göteborg var 16 procent. Skillnaderna i utbildning är lika skrämmande. I Angered är andelen högskoleutbildade tolv procent – på Stora Sigfridsplan är andelen 47 procent. Hur kan man då redovisa siffror för brottsstatisk utan att ägna en tanke om så uppenbara skillnader i levnadsvillkor och endast se brottsmisstänktas ursprung?

ANNONS

Enligt Adamson står migranter för 73 procent av de misstänkta för ”mord, dråp och misshandel med dödlig utgång”. Med tanke på nämnda livsvillkor i de utsatta områdena, är det inte förvånande om siffran för brott blir högre där än i övriga samhället.

Det är inte migrantens kriminella benägenhet som ligger till grund för skjutningar och parallellsamhällens existens

Parallellsamhällen till följd av kulturrelativistisk politik och den så kallade mångkulturalismen är redan ett faktum i dessa områden som skördar liv. Utarmningen av utsatta områden, nedskärningar, etnisk segregation, bristande utbildning, gödning av religiösa och traditionella krafter genom staten och kommunerna banar vägen för gäng och kriminalitet. Det är inte migrantens kriminella benägenhet som ligger till grund för skjutningar och parallellsamhällens existens. Orsaken till detta står politiken och den politiska maktens idévärld för.

Soleyman Ghasemiani, socionom och författare född i utlandet

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS