Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Från lungmedicinkliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg har man under pandemin sett ett minskat remissflöde från primärvården med 50 procent gällande patienter med misstänkt lungcancer, skriver debattören. Bild: Isabell Höjman
Från lungmedicinkliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg har man under pandemin sett ett minskat remissflöde från primärvården med 50 procent gällande patienter med misstänkt lungcancer, skriver debattören. Bild: Isabell Höjman

Farligt att bara hälften så många lungcancerpatienter söker vård

Hälften så många patienter med misstänkt lungcancer remitterats från vårdcentralerna nu, jämfört med innan coronapandemin. Framöver befaras en puckel av cancerpatienter som inte blivit utredda i tid, för att de inte vågat söka vård. Vi vill därför uppmana allmänheten att kontakta sjukvården vid cancersymptom – sjukvården är redo och resurserna finns, skriver Karin Liljelund, vice ordförande i Lungcancerföreningen.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Det är nästintill samma symptom på lungcancer som covid-19. Det borde innebära att det i utredningar om eventuell covid-19 även upptäcks fler fall av misstänkt lungcancer. Men det är precis tvärtom. Från hela landet rapporterar cancervården att resurserna finns – men patienterna saknas.

Vi vill uppmana allmänheten att inte undvika att kontakta sjukvården. Man får inte låta bli att söka vård för att man inte vill besvära. Sjukvården är redo och resurserna finns!

Färre söker vård för cancer

Cancer är en akut sjukdom och därför är cancervården en av de prioriterade verksamheterna som ska fortsätta i så stor utsträckning som möjligt även under covid-19. Men för utredning av misstänkt lungcancer har det skett en halvering av antalet patienter som remitterats från vårdcentralerna och det befaras nu en puckel framöver av patienter med mer avancerad cancersjukdom som inte blivit utredda i tid, för att de inte vågat eller fått komma till vården.

Lungcancer är en allvarlig sjukdom och att inte få diagnos trots symtom är direkt livshotande. Lungcancer är den dödligaste formen av cancer i Sverige och cirka 4 000 personer dör i sjukdomen varje år. Fler kvinnor dör av lungcancer än av bröstcancer, och cirka 12 procent har aldrig rökt. Det fanns redan innan coronapandemin stora svårigheter för patienter med misstänkt lungcancer att få sin diagnos i tid. Symtomen är diffusa och patienter vittnar om svårighet att bli ordentligt utredda av primärvården och vid misstanke om cancersjukdom då få en remiss.

Sjukvården måste vara tydlig med att det finns resurser för misstanke om allvarlig sjukdom, att man inte ska vänta med att kontakta sjukvården.

Från lungmedicinkliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg har man under pandemin sett ett minskat remissflöde från primärvården med 50 procent gällande patienter med misstänkt lungcancer. Från sjukhusets sida tror man att det beror på att patienter undviker att uppsöka vårdcentralen på grund av rädsla för att blir smittade, eller att man inte vill belasta sjukvården. Men dröjer man för länge så försämras prognosen för eventuell cancersjukdom. Så om man har symtom som man är orolig för, ska man söka vård och det gäller givetvis alla former av cancer. I Sahlgrenskas upptagningsområde diagnostiseras normalt 800 personer med lungcancer årligen.

En puckel av cancerpatienter befaras

Stora tapp av patienter med misstänkt lungcancer rapporteras även från övriga delar av Sverige. Vid ett webinar från Regionalt Cancercentrum i Samverkan, om hur cancervården klarar sig under pandemin, vittnar medverkande cancerläkare från landets olika regioner om färre patienter som kommer för utredning av eventuell cancer och där lungcancer lyftes fram. Exempelvis i norra sjukvårdsregionen pågår cancersjukvården som planerat trots pandemin och resurserna har inte nått taket, men en samstämmig farhåga från alla delar av cancervården där är ett minskat remissinflöde för utredning av lungcancer. Man befarar en puckel längre fram med patienter som ska utredas och läkarna är rädda för att få se patienter med mer avancerad sjukdom framöver.

Samma farhågor finns i exempelvis region Uppsala-Örebro som är allvarligt bekymrade över inflödet av patienter. Patienter söker inte som de borde eller motas bort i något skede, konstaterar läkare från regionen. I region Stockholm har extra platser hyrts in för cancersjukvården men de används inte, för patienterna kommer inte i den takt vi hade räknat med, konstaterar den läkare som representerade regionen i diskussionen.

Så här ser det ut i hela landet, regionerna fruktar en anhopning längre fram med svårare sjuka cancerpatienter som borde kommit till vården mycket tidigare.

Lungcancer upptäcks ofta sent

En av två huvudanledningar till att dödligheten är fortsatt hög för lungcancer jämfört med andra cancerformer, är att många lungcancerfall upptäcks sent, först när cancern har spridit sig och då är svårare att behandla. Detta beror på att patientens symtom inte tas på allvar och att man dröjer med att uppsöka vården.

Att nybesök inte blir av är en mycket allvarlig sidoeffekt och kan bidra till en stor ökning av allvarliga och obotliga cancerfall som kunde behandlats om patienten hade kommit i tid. Sjukvården måste vara tydlig med att det finns resurser för misstanke om allvarlig sjukdom, att man inte ska vänta med att kontakta sjukvården.

Om du har symtom, kontakta din vårdcentral och kräv ett läkarbesök – du besvärar inte sjukvården. Socialstyrelsen borde lyfta dessa frågor på den dagliga presskonferensen.

Karin Liljelund, vice ordförande Lungcancerföreningen

LÄS MER: Forskare: Antioxidanter triggar cancerspridning