Solenergi är ett stort framtidshopp för klimatet. Men än så länge utgör den bara en procent av världens energianvändning. Samtidigt är det största hindret för en miljöomställning omfattningen av den teknikpark som ska ersättas. I dag finns till exempel över en miljard motorfordon i världen – att ersätta dem kommer ta tid, skriver Emin Tengström.
Solenergi är ett stort framtidshopp för klimatet. Men än så länge utgör den bara en procent av världens energianvändning. Samtidigt är det största hindret för en miljöomställning omfattningen av den teknikpark som ska ersättas. I dag finns till exempel över en miljard motorfordon i världen – att ersätta dem kommer ta tid, skriver Emin Tengström. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Farligt att bara förlita sig på tekniska lösningar av klimatkrisen

Ett teknikskifte och en förändrad energianvändning må vara en absolut förutsättning för att kunna undvika svåra konsekvenser av klimat- och miljöförändringarna. Men det går inte att enbart förlita sig på tekniska lösningar, skriver Emin Tengström, professor emeritus i humanekologi.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS

Debatten om klimatförändringar handlar ofta om att hitta tekniska lösningar som kan bidra till att förhindra att klimatproblemet förvärras. Mycket av denna teknikförändring handlar om övergång till eldrift. Professor Björn Sandén nämner flera sådana exempel i sin debattartikel den 30 december.

De tekniska förutsättningarna för en sådan förändring är säkerligen goda men utsikterna till ett globalt teknikskifte och det inom rimlig tid, det vill säga innan klimatförändringen tagit en allvarlig vändning, är betydligt mörkare. Det största hindret är omfattningen av den teknikpark som skall ersättas. Ta världens motorfordon som exempel. Det finns i dag över en miljard motorfordon i världen. Flertalet drivs i dag av fossila bränslen. Att ersätta dem kommer att ta lång tid. Problemet är mängden, inte tekniken.

ANNONS

Kärnkraft är inte framtiden

Så gäller det energianvändningen. Bland forskare finns det en nästan total enighet om att de fossila energikällorna (kol, olja, naturgas) måste fasas ut. Bland politiker finns en skenbar enighet om samma sak, men de ser kanske tydligare än forskare i allmänhet, hur svårt detta byte kommer att bli.

På sistone har en del politiker i Sverige börjat damma av kärnkraften som en ersättning för olja. Men kärnkraften är ingen räddare i nöden.

Som ersättning för fossil energi har man länge talat om vattenkraft, vindkraft, solkraft och solvärme samt biobränslen. På sistone har en del politiker i Sverige börjat damma av kärnkraften som en ersättning för olja. Men kärnkraften är ingen räddare i nöden. Fysikern David L. Goldstein har beräknat att det skulle behövas byggas 10 000 reaktorer för att ersätta enbart oljan. Det innebär att under en trettioårsperiod skulle en ny kärnreaktor behöva startas någonstans i världen varje dag. Man kan betvivla att det finns vilja bland dem som har kapital att delta i ett sådant investeringsprogram. Men hur ser möjligheterna ut för de förnybara energislagen? Om man begränsar synfältet till Sverige, förefaller utsikterna ganska goda. Sveriges ”energimix” såg 2018 ut så här enligt BP Statistical review of world energy:

• Vattenkraft: 26,2 procent

• Vind, sol, biobränsle: 12,3 procent

• Kärnkraft: 29,1 procent

• Olja, kol, gas: 32,4 procent

Det förefaller alltså inte uteslutet att basera den svenska energiförsörjningen på icke-fossila energikällor men något svårare att bara bygga på förnybara källor. Sverige är i detta avseende ovanligt lyckligt lottat av naturen men kan inte bli en förebild för världen, något som ibland hävdas. Däremot om världen inte ställer om sin energianvändning från fossilt till förnybart så drabbas Sverige likafullt av en allvarlig klimatförändring. Så låt oss se på världens ”energimix” 2018:

ANNONS

• Vattenkraft: 6.9 procent

• Vind, sol, biobränsle: 4,1 procent

• Kärnkraft: 4,5 procent

• Olja, kol, gas: 84,6 procent

Hoppet står till solen

Om de fossila energislagen överges och kärnkraften inte är en möjlig ersättare, hur ser det ut för övriga energislag i ett globalt perspektiv? Vattenkraften kan säkert byggas ut ytterligare i en del länder. Bioenergin är känd sedan gammalt i form av ved. Dess problem är att den konkurrerar med livsmedelsproduktionen om odlingsbar mark och med träindustrin om skogsråvara samt kan vara en fara för den biologiska mångfalden.

Det stora hoppet för framtiden är solen

Vindkraften har fått sitt stora genombrott och kan expandera ytterligare men kräver en annan kraftkälla som kan komplettera den, när det inte blåser. Det stora hoppet för framtiden är solen. Christian Azar skriver i boken Makten över klimatet:

”Solen strålar årligen in 10 000 gånger mer energi mot jorden än hela mänsklighetens årliga användning av fossila bränslen, kärnkraft och vattenkraft. Med en storskalig satsning på solenergi – i form av solceller, termiska solkraftverk och solvärme – kan hela världens energibehov mötas.”

Lång väg kvar

Av dagens debatt kan man få intrycket att ett skifte från fossila till förnybara energislag redan är i full gång, något som väcker hopp. Förhoppningen att de förnybara energislagen är på väg att ta över är emellertid än så länge fullständigt ogrundad. De fossila energislagen växer fortfarande betydligt snabbare än de förnybara. Under åren 2006-2016 växte världens energianvändning med 18 procent, av vilka 13 procent utgjordes av fossila energislag, de förnybara bara av fem procent. Kolet, det smutsigaste av alla fossila bränslen, har gjort comeback i Asien nu under det nya seklet. Solenergin som ses av många som den stora räddaren utgör i dag en procent av världens energianvändning och 0,2 procent av Sveriges.

ANNONS

Läget förvärras av att utfasningen av de fossila energislagen möter kraftigt motstånd

Läget förvärras av att utfasningen av de fossila energislagen möter kraftigt motstånd. I första hand från de länder, vilkas inkomster baseras på export av olja och naturgas. Dessa länder kan förväntas förbli högst obenägna att ge avkall på sina inkomster från exporten av fossil energi. Inte heller kolgruvearbetare och arbetare på oljefält och borrplattformar ser fram mot att mista sina jobb.

Man måste dra slutsatsen att ett teknikskifte och en förändrad energianvändning visserligen är en absolut förutsättning för att kunna undvika svåra konsekvenser av klimat- och miljöförändringarna. Men att enbart fokusera på sådana förändringar för vilse. Det gäller att först inse hur verkligheten är beskaffad. Sedan kan man börja tänka konstruktivt och kreativt.

Emin Tengström, professor emeritus i humanekologi

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS