Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Traditionella metoder behöver kompletteras med nytänkande, till exempel direkta stöd för delar av företagens fasta kostnader kopplade till ett omsättningskriterium. Konkurshotet måste i möjligaste mån avvärjas, skriver debattören. Bild: Jessica Gow/TT
Traditionella metoder behöver kompletteras med nytänkande, till exempel direkta stöd för delar av företagens fasta kostnader kopplade till ett omsättningskriterium. Konkurshotet måste i möjligaste mån avvärjas, skriver debattören. Bild: Jessica Gow/TT

Förståelse för företagandets villkor krävs för att klara krisen

Vi har traditionellt haft en övertro på penningpolitikens magiska kraft för att ta oss ur kriser. Men den här krisen skiljer sig från andra finanskriser. Här har vi en efterfrågechock och det kommer att behövas andra åtgärder som med större precision stöttar företagen i denna situation, skriver Pontus Braunerhjelm, professor nationalekonomi.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Ett konkret resultat av tilltron till penningpolitikens obegränsade möjligheter under och efter krisen 2008-2009 är ett återkommande skämt: Om världen invaderades av utomjordingar skulle hotet avvärjdes med kraftiga räntesänkningar.

Det vittnar om en överdriven tilltro till traditionella ekonomiskpolitiska insatser – räntesänkningar men också statliga satsningar, lånegarantier mm – trots att kriser kan ha helt olika bakgrund. En pandemi måste bemötas med andra insatser än en finanskris. Nu har sent omsider ett omställningsstöd presenterats som innebär att företagen kompenseras om deras omsättning minskat med mints 30 procent i mars/april jämfört med förra året. Ersättningen uppgår till högst 75 procent av minskningen i omsättning under dessa månader och ett enskilt företag kan maximalt få 150 miljoner kronor.

Betydande osäkerhet

Stödet är betydligt bättre utformat och mer träffsäkert än de krångliga förslag som tidigare presenterats av regeringen. Problemet är att det riskerar att träda i kraft tidigast i juni, sannolikt 1 juli, osäkerheten är dock betydande.

Under mars kunde en kraftig ökning i antalet konkurser noteras vilket sannolikt bara är början. Hotet om omfattande konkurser av i grunden livskraftiga företag under perioden april till och med juni ligger sannolikt kvar. Det kan därför fortfarande finnas skäl för ett tillfälligt stopp, ett moratorium, för konkurser. Åtminstone tills det står klart när och hur företagen kan utnyttja omsättningsstödet, samt om det kan bli aktuellt med en förlängning om krisen fortsätter i samma takt. Ett moratorium bör kombineras med reformer som underlättar och förenklar skuldsanering och återstart av företag. Det senare finns det redan framtagna förslag på i Entreprenörskapsutredningen (SOU 2016:72) som regeringen dessvärre valde att inte genomföra.

Förhindra konkurser

Vikten av att förhindra omfattande konkurser är särskilt angeläget pga av hur näringslivet är organiserat i specialiserade produktionskedjor. Det innebär att förändringar i ett företags sysselsättning sätter igång en kedjereaktion av händelser. För Sveriges del har forskningen visat att en ökning i sysselsättning i t ex ett avancerat industriföretag leder till att minst tre andra jobb skapas i samma region. För tjänster som t ex turism eller detaljhandel handlar det om att varje nytt jobb skapar ytterligare ett jobb. Det finns all anledning att förvänta sig motsvarande – sannolikt än större – kedjeeffekter om sysselsättningen minskar när ett företag läggs ner.

Ett stort antal konkurser riskerar därför att leda till kraftigt höjd arbetslöshet och på sikt att kunskapsintensiva produktionskedjor slås sönder. De dyra och osäkra lösningar som tidigare föreslagit (t ex lån med räntor, garantier på korta lån och exportkrediter) innebar att varslen fortsatte att öka och att konkurs eller möjligen rekonstruktion ofta bedömdes som en bättre lösning än att dra på sig ytterligare kostnader och skulder. Omställningsstödet är betydligt bättre och har förutsättningar att minska det överhängande konkurshotet.

Dystert ut det närmaste året

Om man kan förvänta sig att ekonomin vänder förhållandevis snabbt minskar sannolikheten för framtida konkurser och då kommer ett tillfälligt omställningsstöd vara kraftfullt. Många företag kan hantera djupa men kortvariga bortfall av kunder. Det ser dock dystert ut åtminstone det närmaste året. Enligt Internationella valutafondens (IMFs) färska prognos kommer global BNP att minska med drygt tre procent i år, en mycket markant revidering i förhållande till de tre procent tillväxt som IMF kalkylerade med i januari. Som jämförelse var BNP-tillväxten under finanskrisens värsta år 2009 låg men trots allt positiv (0,1 procent).

Om IMF:s omvärldsutveckling slår in förefaller regeringens prognos om ett BNP-fall på fyra procent och en arbetslöshet på nio procent överoptimistiskt. Som jämförelse kan noteras att 2009 minskade Sveriges BNP med 5,5 procent trots att världsekonomin fortfarande var positiv. Omfattande konkurser av i grunden livskraftiga företag kommer fördjupa den pågående krisen. Regeringens alternativa scenario med en nedgång i ekonomin på ca 10 procent och arbetslöshetstal runt 15 procent ligger troligen närmare utvecklingen under 2020.

Bristande förståelse

Krishanteringen kommer kräva insatser på såväl global som nationell nivå, liksom på kort och lång sikt. Senfärdigheten i att formulera en politik som verkligen når utsatta företag speglar en bristande förståelse om företagandets och entreprenörskapets villkor i Regeringskansliet. Behovet av insikter från nationalekonomer som jobbar med företagsnära frågor, liksom hos företagsekonomer, jurister och företagare, har blivit tydligt under den pågående krisen.

Samtidigt måste statliga stöd snabbt kunna avslutas om ekonomin vänder, ett visst kostnadstryck är nödvändigt för näringslivets omvandlingsförmåga. Men utan kunskap rörande företagandets villkor riskerar stöden bli kostsamma, slå fel och försvåra en snabb återhämtning efter pandemin.

Pontus Braunerhjelm, professor nationalekonomi KTH och BTH, forskningsledare Entreprenörskapsforum