Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: BERTIL ERICSON

Förnyelse krävs i arbetet mot djurförsök

Djurens Rätt har under lång tid försökt att förändra de djurförsöksetiska nämnderna, men utan att ha fått något större gehör. Ingen trovärdig djurrättsorganisation kan tillåta sig vara en del av detta system, skriver bland andra Tina Hogevik.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Replik Djurens rätt, 26/5

I en artikel på GP Debatt framförs kritik mot att Djurens Rätt sedan förra året inte längre kommer att nominera ledamöter till de djurförsöksetiska nämnderna.

Djurens Rätt bildades 1882 med syfte att avskaffa djurförsöken. De första hundra åren fördes denna kamp utan de djurförsöksetiska nämnderna. Arbetet intensifierades och Djurens Rätt var med och kämpade för att nämnderna skulle inrättas. Vi har kämpat för att deras utformning ska förändras. Att vi nu lämnar ska ses som det största underkännandet av nämndernas funktion, det ska dock inte tolkas som att vi lämnar arbetet mot djurförsöken. Detta kommer att fortgå till dess att djurförsök förpassas till historieböckerna.

Nämnderna, som de fungerar nu, verkar snarare som en garant för att djurförsök kan fortsätta utföras

De djurförsöksetiska nämnderna, vilka faller under Jordbruksverket, ska pröva om den tänkta nyttan med djurförsöket överstiger det lidande som djuren kommer utsättas för. Det kan låta betryggande att djurförsöken ska godkännas av en etisk nämnd, och när nämnderna inrättades för närmare 40 år sedan sågs detta som ett steg på väg bort från djurförsöken. Så har det inte blivit. En tänkt minskning har över tid i stället blivit ökning av antalet djur som utsätts för försök.

Nämnderna skyddar inte djuren

Nämnderna, som de fungerar nu, verkar snarare som en garant för att djurförsök kan fortsätta utföras. Det är med argumentet att alla försök har prövats av en “etisk” nämnd som kritik mot djurförsök inte sällan avfärdas.

Djurens Rätt har under lång tid försökt att förändra nämndernas utformning, funktion och bedömningar, men utan något större gehör. Därför anser vi att nämnderna inte skyddar djuren från onödigt lidande och att ingen trovärdig djurrättsorganisation därför kan tillåta sig vara en del av detta system. Nämndproblematiken har lyfts av Sveriges Radios Vetenskapsradion (2019-05-06) liksom på GP:s debattsida (2019-02-25).

För Djurens Rätt är det primära målet att minska lidandet och dödandet av så många djur som möjligt. Därför måste arbetssätt kontinuerligt uppdateras och utvärderas, vilket är precis vad Djurens Rätt har gjort. Frågan om djurförsök är nämligen politisk unik, då den som enda djurskyddsfråga förenar alla riksdagens partier. Alla är ense om att djurförsöken ska fasas ut. Utmaningen ligger i att se till att verktygen för att göra detta tas fram. Djurens Rätts prioritering i detta är att verka för att djurfria metoder ges kraftigt ökade forskningsanslag och att en nationell handlingsplan för utfasning av djurförsök snarast tas fram.

Avskaffandet av djurförsök kommer inte ske i nämnderna. Det kommer ske via riksdagens budget, på våra universitet och hos de företag som utvecklar djurfria alternativ. Det är där Djurens Rätt lägger sitt fokus – för djuren.

För förbundsstyrelsen i Djurens Rätt:

Tina Hogevik, Sofia Kamlund, Tommy Ringlöw, Amanda Bengtsson, Evelina Alsén, Ida Ahlström, Johan Nilsson, Leo Mille, Sara Carraro Erikson