Mitt förslag är att bygga till konstmuseet med en ny fristående flygel, en pelarbyggnad i tre plan, på den obebyggda marken till vänster om konstmuseets entré, skriver Johan Ranch.
Mitt förslag är att bygga till konstmuseet med en ny fristående flygel, en pelarbyggnad i tre plan, på den obebyggda marken till vänster om konstmuseets entré, skriver Johan Ranch.

Förnya gärna Götaplatsen – men rör inte konstmuseet

Genom att tillföra en ny fristående byggnad på Götaplatsen kan vi stärka det offentliga rummet, utan att förändra konstmuseets karaktär, skriver Johan Ranch, masterstuderande i arkitektur.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Replik

Konstmuseet, 30/12

Ibland blir jag förvånad över Götaplatsen och dess kringliggande byggnader. Denna plats, med arkitektoniska kvalitéer i världsklass. Det sägs att arkitekten Wallace K Harrisson (1895-1981) fick inspiration till Lincoln Center tack vare Götaplatsen. Ändå är Götaplatsen på något sätt osynlig, platsen känns försumbar. De senaste upprustningarna – såsom vattenspelet – har inte gjort saken bättre.

Det är intressant att konstnären Jan Stigland skriver om hur Götaplatsen kan få nytt liv genom en ombyggnation av konstmuseet (GP 30/12-17). Idén kring att förändra konstmuseet med fokus på nordisk konst är god, frågan är om tillvägagångssättet som debattören tar upp är det rätta.

ANNONS

Stiglands förslag är att en uppglasning av konstmuseet skulle kunna skapa ett transparent och öppet museum. Han menar vidare att museets fasad är pompös och kulissartad, att tiden har sprungit ifrån byggnaden.

Nordisk klassicism

För mig är det helt oförståeligt att ens tänka denna tanke. Konstmuseet (ritat till Jubileumsutställningen 1923 av ARES, arkitekterna Bjerke, Swensson, Torulf, Ericson) är en av de mest kvalitativa byggnader vi har i staden, med en fasad i nordisk klassicism, så kallad Swedish Grace, och fina rumsproportioner.

Den senaste ombyggnationen av konstmuseet (1996) är ganska lyckad, då man genom att bygga under själva byggnaden inte behövde ändra det exteriöra utseendet. Att förändra arkitekturen så pass drastiskt som Stigland föreslår skulle vara ett arkitektoniskt mord. Det känns som ett förslag i klassisk göteborgsanda; att via olika typer av sanering riva eller bygga om tills byggnadens själ knappt finns kvar.

Flertalet tänker säkerligen på stadssaneringshysterin under sextio- och sjuttiotalet (för övrigt finns det ett flertal äldre fastigheter i Göteborg som hotas av rivning, däribland kvarteret Röda bryggan och Smedjegatan 5).

Haltande jämförelse

Stigland jämför med Elbphilharmonie i Hamburg signerat Herzog & De Meuron (2017). Jämförelsen känns vag, då det är en ombyggnation av ett gammalt hamnmagasin (ej gjord för ändamålet) samt att det är ett konserthus (med helt andra krav än ett konstmuseum). Slutnotan för projektet blev tio gånger så mycket som det var planerat, cirka 800 miljoner euro.

ANNONS

Mitt förslag är att bygga till konstmuseet med en ny fristående flygel på den obebyggda marken till vänster om konstmuseets entré. Här har det tidigare funnits en byggnad, nämligen entrén till Jubileumsutställningen 1923. Mitt förslag är en pelarbyggnad i tre plan; två plan för konstutställning, ett tredje pelarplan utomhus, med plats för skulpturer och kafé. Flygeln byggs ihop med konstmuseet under marken, vari inga entréer behövs utifrån i den nya flygeln. Stor vikt har lagts på att ge den nya byggnaden sitt egna formspråk, samtidigt som ett släktskap finns mellan de befintliga byggnaderna. Genom föreslagen nybyggnation skapas ett starkare offentligt rum utan att förändra konstmuseets karaktär, samtidigt som konstmuseet får mer utrymme för utställningar. På så sätt kan Götaplatsen få tillbaka sin kraft och styrka, den dignitet som platsen en gång hade.

Johan Ranch

masterstuderande i arkitektur, Chalmers Tekniska Högskola

ANNONS