Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Förklara inte bort förlusterna i välfärden

Vi vill uppmana SKL att slå in på den tidigare linjen, där man undersökte systematiska förluster i välfärdsverksamheter, snarare än den nya linjen där man förklarar bort dem, skriver forskare Nima Sanandaji och Christian Ekström, Skattebetalarna.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Slutreplik

Välfärdsförluster, 19/5 och 24/5

Annika Wallenskog, chefsekonom vid SKL, menar att förluster i välfärden inte utgör ett problem eftersom kommuner och landsting går med överskott. Det kan låta som ett övertygande svar, men missar i själva verket helt poängen.

Huruvida en kommun går med överskott eller underskott beror på hur skatteunderlaget och bidragen från staten utvecklas. Många kommuner går i dag med överskott eftersom det är högkonjunktur. Enskilda verksamheter i kommunerna går däremot ofta med förlust. Det är till exempel vanligt att kommunala skolor drivs med underskott, vilka täcks upp av kommunen.

Får klarar sig med mindre

Redan 2003 publicerade Konkurrensrådet en studie som förklarade att underskotten i kommunala skolor leder till skev konkurrens. Det blir nämligen så att friskolorna i kommunen får klara sig med den skolpeng som kommunen ger till varje elev, medan kommunala skolor ovanpå det får extra pengar för att täcka underskotten.

Samma utredning kritiserade att kommuner döljer underskotten i skolor i egen drift. Wallenskog skriver att kommuner lyder under offentlighetsprincipen och förklarar sedan att databasen Kolada innehåller omfattande statistik från kommuner och landsting. Ja, men inte statistik över ekonomin i enskilda verksamheter. Denna information döljs systematiskt från allmänheten.

För att få veta om en verksamhet i kommunal regi går med förlust eller inte måste en medborgare begära ut den, en komplicerad och tidskrävande process. Till och med storsjukhusen, som varje år omsätter hundratals miljoner kronor av skattebetalarnas pengar, redovisar inte alltid sina resultat öppet.

Tycks ha backat i frågan

SKL själva tycks ha backat från att kartlägga frågan om förluster. År 2015 ville organisationen undersöka hur många kommuner som hade underskott i den hemtjänst som de drev i eget regi. Eftersom uppgifter om detta inte redovisas öppet så behövde SKL ställa frågan till varje enskild kommun. I undersökningen valde 99 av 290 kommuner att svara. Av dessa hade 69 procent underskott i den egna hemtjänsten. Resultaten presenterades i en Excel-fil på SKL:s hemsida. Filen är intressant nog inte längre tillgänglig, och motsvarande data har inte redovisats under 2016.

Vi vill uppmana SKL att slå in på den tidigare linjen, där man undersökte systematiska förluster i välfärdsverksamheter, snarare än den nya linjen där man förklarar bort dem.

Nima Sanandaji

forskare och författare till rapporten Mer välfärd för varje skattekrona

Christian Ekström

vd Skattebetalarna