Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Faktorer som socioekonomisk bakgrund, skolresultat och att man är kille är mer relevanta förklaringsmodeller än ursprung. Faran med att fokusera för mycket på att det är "invandrarna" som begår brott, är att det är generaliserande och spär på en redan polariserad debatt, skriver debattören. Bild: Arkivbild GP

Förenklat att förnedringsrånen beror på invandringen

Anders Karlsson generaliserar och polariserar i sin text när han säger att de ökande förnedringsrånen beror på invandringen. För att kunna ta reda på vad orsakerna till brottslighet är bör vi ha en mer forskningsbaserad kunskap inom polisen, inte mindre, som Karlsson verkar förespråka, skriver polisinspektören Fredrik Brokopp.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Replik

18/2 Förnedringsrånen är en konsekvens av för stor asylinvandring

Anders Karlsson skriver i GP om hur ”förnedringsrånen” ökat och hur lösningen ligger i minskad asylinvandring och hårdare straff. Är det verkligen så enkelt?

Samtidigt som Anders Karlsson sågar Löfvens uttalande om att det är skattesänkningarna som har lett fram till utvecklingen där vi ser en ökning av förnedringsrån, skriver han om hur nedmonteringen av välfärden gått i en rasande takt i Sverige de sista åren. Hur får han ihop det? Det är så klart relevant var och hur man väljer att använda sina skatteintäkter. Jag är av uppfattningen att polisen har behov av fler poliser och bättre villkor vilket så klart kostar pengar. Pengar som måste komma från politiskt håll.

Populär retorik

Till skillnad från Anders Karlsson så tror jag inte på lösningen minskad invandring och hårdare straff. Detta är en alltför förenklad, om än populär, retorik. Generellt ”straffar” vi bort väldigt få brott, jag tycker lösningen ligger i ett betydligt starkare brottsförebyggande arbete. Ett arbete där polismyndigheten så klart är en central aktör men som också består av kommuner, med skola och socialtjänst, men också ideella föreningar och andra aktörer.

Att vara kategorisk som Anders Karlsson är i sin text riskerar dessutom att stärka ”vi” och ”dom” känslan mellan poliser och ungdomar i utsatta områden.

Att vara kategorisk som Anders Karlsson är i sin text riskerar dessutom att stärka ”vi” och ”dom” känslan mellan poliser och ungdomar i utsatta områden. Snarare finns det ett stort behov av att stärka den personliga kontakten och relationen mellan lokal polis och ungdomar. Brist på dialog är ytterligare en faktor som riskerar att påverka situationen negativt. Kommunikation och kunskap är alltid viktigt i polisarbete, extra mycket i de här områdena. Att mörkertalen rörande ungdomar som utsätts för brott är stort kunde vi höra om i Agenda i söndags. För att få ner mörkertalet krävs också att vi bygger ett starkare förtroende.

Fara med ett sådant synsätt

Anders Karlssons text speglar även en annan stark åsikt bland poliser, att det ”ska göras vetenskap av allting”. Många tycker även att polisarbete ska bygga på ”sunt förnuft” men det finns en fara med ett sådant synsätt. Att Anders Karlsson har en uppfattning om sakernas tillstånd är så klart hans fulla rättighet. Men vad grundas den på? Hans upplevelse är just hans men ska den ligga till grund för den typen av åtgärder som Anders Karlsson föreslår. Jag tror att utvecklingen mot att kunskapen som vi bygger vårt arbete på ska vara evidensbaserad är en nödvändig och rimlig.

Vi bör välkomna att Umeå universitet nyligen examinerade de första poliserna som tagit en kandidatexamen i polisiärt arbete. Genom vetenskap stärker vi poliser och Polismyndigheten. Då kan vi gå från personligt tyckande till evidensbaserad kunskap. I samma retoriska modell som Anders Karlsson brukar det ingå förslag om att snarare förkorta polisutbildningen. Jag tycker det finns starka skäl att stärka och utveckla den istället och ge den en akademisk status.Därför är min uppfattning den rakt motsatta.

Etnicitet inte det primära

Min förhoppning är att vi med stärkt brottsförebyggande arbete kan motverka grov brottslighet som förnedringsrån och med och stärkt polisutbildning och forskning kan vi öka kunskapen om orsakerna till brottsligheten. Då kan vi också visa på att etnicitet inte är det primära utan att där finns ett helt annan komplexitet som ligger bakom vad som gör att vissa begår brott. Faktorer som socioekonomisk bakgrund, skolresultat och att man är kille är mer relevanta förklaringsmodeller än ursprung. Faran med att fokusera för mycket på att det är "invandrarna" som begår brott, är att det är generaliserande och spär på en redan polariserad debatt. Dessutom så har de här beteendena med förnedrande inslag funnits även på svenska internatskolor och i andra sammanhang.

Jag vill se hur Polismyndigheten nu tar till vara på den stärkta kompetens som kommer med kandidatutbildade poliser. Att det är kunskap och vetenskap som ligger till grund för hur vi tar oss an de tuffa problem som samhället står inför och att det arbetet sker i bred samverkan med samhällets övriga aktörer som socialtjänst och skola. Då är jag övertygad om att Sverige kan fortsätta vara ett land som hjälper människor på flykt och som upprätthåller trygghet och förtroende bland medborgarna.

Fredrik Brokopp, polisinspektör Helsingborg