Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Fördjupa debatten om konsumtionssamhället

Att konsumera kvalitetstid tillsammans i samtal och umgänge ger betydligt mer av självförtroende än att gå runt på stan med en väska över axeln täckt av rätt logga, skriver Ulla Gabay.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Att media och reklam styr våra konsumtionsvanor är det väl ingen längre som betvivlar. Men det är olyckligt att debatten runt loggor på rätt attribut, framför allt för de yngre, mest har kommit att handla om just konsumtionen. Utan att titta lite mer på bakomliggande problem.
En trend, vad den än tar sig för uttryck, är alltid en spegling av ett behov i samhället. Intresset borde fokuseras på de djupt liggande orsakerna till varför vi i dagsläget, som enskilda individer, har så stort behov att just konsumera. Framför allt som de flesta tycks vara överens om att det inte leder till någon större lycka. Och för många dessutom handlar om att, förr eller senare, hamna i ekonomisk knipa. Redan i dag ligger många unga registrerade med betalningsanmärkningar på grund av sina teknikunder till mobiltelefoner. Något som kan komma att belasta deras förmåga att bygga ett värdigt liv.
Hysteri
Konsumtion i förhållande till ekonomisk tillväxt är ingen ny företeelse, men den hysteri vi ser i dag har definitivt vuxit fram under senare delen av efterkrigstiden. Och vad säger det egentligen om vårt samhälle och dess medborgare, annat än att många fått det bättre ställt rent ekonomiskt? Det finns all anledning att också titta på hur det blivit i mer mänskliga termer.
Konsumtionssamhället tog form samtidigt med det mer individualistiska perspektivet på vår tillvaro. Det som säkert började med någorlunda rätt intentioner. Att fokusera på vem man egentligen var och vilka behov man som enskild individ hade. Ett nutidsfenomen som dock snabbt kapsejsade i egoismens dike. Med navelskådande som främsta nöje och därpå följande konsumtion som dämpade drog.
Att konsumera innebär inte bara att tillskansa sig attributen för rätt grupptillhörighet. Det handlar ofta om så mycket mer. En känsla av att finnas till. Att vara någon, att räknas. Att synas. Allt det som står för bekräftelse. Problemet är att människan i dag i allt större mån måste bekräfta sig själv.
Det är möjligt att man i forna tiders familjekonstellationer inte heller var speciellt duktig på att bekräfta varandra. Men man tillhörde i alla fall på något sätt en enhet. Om så bara i egenskap av att vara familjemedlem. Det var också en enhet som var särskild från omvärlden. Till skillnad från dagens grupptillhörigheter som utgörs av massorna. Och där är det oerhört svårt att känna sin egen plats och betydelse.
Alltså leder dagens konsumtionshysteri för den enskilde individen, paradoxalt nog, inte till något annat än en ännu större identitetslöshet.
Självförverkligande
I dag växer ensamsamhället. Storstäderna rapporterar om upp till 60 procent ensamhushåll. Många unga känner sig övergivna och vilsna.
De karriärinriktade står ofta med tiden tomma och tämligen ensamma inför sitt eget självförverkligande. Att då börja konsumera för att ge sig själv bekräftelse kan snabbt leda till ett missbruk. För även om konsumtionen i sig inte kan ge någon lycka, så ger den för många en kick för stunden.
I USA, föregångslandet för många vansinniga samhällsuttryck som vi med elektronikens hjälp allt snabbare importerar, har man länge uppmärksammat fenomenet shopaholism. Från ett mera medicinskt perspektiv, snarare än ur det rent kommersiella.
Lyckorus
Samma centrum i hjärnan som påverkas vid drogintag, belöningsdelen, kopplas in också när vi konsumerar. Kanske inte med samma fysiska degeneration som vid intag av droger, men upplevelsen av lyckorus kan vara lika fysiskt mätbar hos den som shoppar. Och den långvariga effekten kan bli densamma. Ett beroende som leder till missbruk, ekonomisk katastrof, utanförskap och allt som följer med. Att kropp och själ hänger ihop förstår numera de flesta av oss. Ju förr vi tar det perspektivet på fullt allvar i debatten runt konsumtion, desto bättre förutsättningar har vi att slå hål på myten om nödvändigheten av densamma i våra egna liv.
Att sträcka ut en hjälpande hand ger ett märkbart större välbefinnande i längden än att bara grabba nästa pryl med kort bäst-före-datum. Och att konsumera kvalitetstid tillsammans i samtal och umgänge ger betydligt mer av självförtroende än att gå runt på stan med en väska över axeln täckt av rätt logga.
Ulla Gabay
journalist, författare, föreläsare
Göteborg