Replik
8/8 Spårvagnsföraren: Elsparkscyklar är livsfarliga – bort med dem
Att nya mobilitetsslag och teknik möts med skepsis eller motstånd är inget nytt utan något vi sett många gånger tidigare i historien. Så var det även med vanliga cyklar, och med de första kollektivtrafiklösningarna. Och nu samma med elsparcyklar, med all rätt.
Elsparkcykeln har definitivt sina utmaningar för att passa in i den urbana miljön. Men argumentationen om förbud är inte rimlig, då många cyklister färdas i betydligt högre hastigheter än en majoritet utav hyr-elsparkcyklarna som har en maximal hastighet på 20 km/tim. Det är inte tillåtet att skjutsa, och hjälm ska bäras av brukare under 15 år.
Flera elsparkcykelföretag tillämpar 18-årsgräns eller målsmans tillåtelse. Det är samma regler för framförande av elsparkcyklar som för vanliga cyklar. Skillnaden är att vi använt cyklar under lång tid där både parkeringsinfrastruktur och informationsinsatser byggts ut för cyklar, det senare redan på grundskolenivå. Med det sagt, är felanvändningen av elsparkcyklar ett problem som måste tas itu med. Det har inte minst sommaren visat. Men det är föga framgångsrikt att försöka stoppa teknisk utveckling. Den möts bäst genom konstruktiva samtal och reglering.
Klara klimatmålen
Problemet ligger heller inte enbart på användningen av elsparkcyklar och nya mobilitetslösningar. Om vi ska klara klimatmålen behöver vi nytänkande och utveckling. Vi kan inte blunda för att den genomsnittlige bilburna göteborgaren sitter 66 timmar i köer per år. Detta trots att våra städer har planerats med ett övergripande fokus på i huvudsak bilar. Det har lett till hårdgjorda ytor som inte ger utrymme för ekosystemtjänster eller utveckling av långsiktigt hållbara stadsmiljöer.
LÄS MER:Köpenhamn tomt på elsparkcyklar
I Naturvårdsverkets luftkvalitetsrapport från 2019 har de undersökt nivåer av inandningsbara partiklar. Transporter är den största utsläppskällan till sådana genom avgaser, slitage av däck, vägar, och bromsar. 7 600 människor beräknas dö i förtid i Sverige och de samhällsekonomiska kostnaderna för sjukdomar kopplade till luftföroreningar beräknas uppgå till 56 miljarder per år. De flesta som rör sig i stadstrafiken gör det endast några få kilometer, ändå har staden under 70 år byggts för att främja ökad bilanvändning. Detta samtidigt som vi har högt ställda klimatmål.
Tänka nytt om stadsplanering
För att vi ska lyckas med klimatomställningen behöver vi förändra hur vi tänker kring stadsplanering och publika ytor med mer fokus på människors behov och hållbar utveckling i bred bemärkelse. Tillkomsten av nya mobilitetsslag är de facto en möjlighet till positiv förändring. Men bara om vi arbetar utvecklande och experimenterande tillsammans. Positiv förändringsbenägenhet eller innovationskraft kommer inte av sig självt.
LÄS MER:Kraftig ökning av antalet allvarligt skallskadade barn efter elsparkcykelolyckor
En sak vi i alla fall kan vara säkra på är att de historiskt dominerande transportslagen inte kommer var lika dominerande i framtiden. Vi behöver därför breda väg för att olika former av mobilitet och för att dessa ska kunna samsas i infrastrukturen på ett trafiksäkert sätt och med annat som gör stadsmiljöer hälsosamma, hållbara och levande.
Daniel Byström, projektledare Street moves
LÄS MER:Riktad polisinsats mot elsparkcyklar i centrala Göteborg