Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Anders Huvstig, specialist på vägteknik

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Förbud mot dubbdäck fel och kostsamt

Dagens dubbdäcksförbud på vissa gator i stadstrafik bygger på föråldrade beräkningar av vägslitage från dubbdäck. Dagens dubbdäck är tvärtom bra både för trafiksäkerheten och miljön, skriver Anders Huvstig, specialist på vägteknik.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Anders Huvstig specialist på vägteknik

I bland undrar man om vissa åtgärder som vidtas av kommuner grundar sig på löst tyckande, eller om man blivit lurade av publicitetshungriga forskare? Ett sådant område är slitage från dubbdäck.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Kunskapen om att mycket små partiklar som andas in skadar människan är över 50 år gammal. Det är inte något nytt, som forskarna på Umeå universitet nyligen kommit på.

För 50 år sedan borrades berget med handhållna maskiner. Man visste då att det vanligaste andningsskyddet bara sorterade bort de relativt grova partiklarna som irriterade halsen, men inte det finkorniga stenmjölet som orsakade stendammslunga och andra hälsoproblem. I dag har mycket av dessa problem försvunnit tack vare utvecklingen av borrvagnar, där stendammet samlas upp.

Föroreningarna kan minskas mer

På 1960-talet uppmärksammades problemen med finkorniga partiklar och svavelföroreningar i luften. Dessa kom från industrier och kolkraftverk med mera i Storbritannien och på kontinenten. Ett förslag då var att leverera rent vatten till Västtyskland i utbyte mot att de renade sina rökgaser. I dag har man kommit långt med denna rening. De uppsamlade partiklarna används dessutom som tillsatsmedel i cement. Mycket har gjorts, men ännu mer kan göras för att minska föroreningarna i luften.

Hur påverkar då dubbdäcksslitaget luftföroreningarna?

För sex år sedan gjorde Vägverken i Sverige, Norge, Danmark och Island en omfattande undersökning om orsaker till spårbildning i vägarna. Jag hade förmånen att vara projektledare för detta stora projekt. Beläggningarna på flera olika vägar sågades upp. Här framgick tydligt hur stor del av spårbildningen som berodde på dubbdäcksslitaget. Slitaget utgjorde 10-25 procent av den totala spårbildningen. På en normalstor riksväg var slitaget 1-2 mm på 20 år.

Tio gånger så stort slitage

För 25 år sedan var dubbdäcksslitaget cirka tio gånger så stort. Det är med utgångspunkt från detta slitage, som modeller för spårbildning tagits fram. Detta är också utgångspunkten för beräkning av bortslitet stenmaterial, som sedan blir luftföroreningar.

Orsaken till det mindre slitaget i dag är att Vägverket utvecklade betydligt slitstarkare beläggningar samt att de dubbar som används i dag endast väger en fjärdedel av de tidigare dubbarna, vilket ger motsvarande reduktion i slitage. Forskningsresultat visar dessutom att dubbdäcksslitaget ökar med kvadraten på bilarnas hastighet.

Detta innebär att slitaget på en stadsgata med hastigheter på 50 km/tim bara är en fjärdedel av slitaget på en riksväg med hastigheter på 100 km/tim. Finska forskningsresultat från VTT visar att de partiklar som slås sönder från stenmaterialet i vägen av dubbarna består av större partiklar och inte finmalet stenmjöl.

Halkbekämpning dammar

En minskad dubbdäcksanvändning innebär ett ökat behov av halkbekämpning. Det finns ett motstånd mot att använda salt som halkbekämpningsmedel. Därför används allt mer grus. Eftersom naturgrus inte bör användas av miljöskäl, så är bergkrossgrus det allra vanligaste. Kornen i ett sådant krossgrus är fulla av mikrosprickor, varför delar av detta grus mals ner till ett finkornigt stenmjöl. Den som sopar en liten gata i ett villaområde, med en trafik som är mindre än en procent av stadsgatans, ser direkt hur mycket damm som ryker runt borsten.

En annan positiv effekt är att dubbarna ”blästrar” beläggningen, så att friktionen ökar, vilket är positivt för trafiksäkerheten.

En uppmaning till Göteborgs kommun blir därför att slopa dubbdäcksfria gator för en bättre trafiksäkerhet och miljö.

Anders Huvstig

specialist på vägteknik