Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Problemet är att detta arbetssätt inte är det mest effektiva och inte räcker till för att skapa en stark säkerhetskultur. En ny rapport från Byggcheferna, baserad på en färsk Novus-undersökning representativ för alla chefer inom samhällsbyggnad, visar att branschen gör tvärt emot det vetenskapen sedan 100 år känt till som den mest effektiva metoden för att påverka människors beteenden, skriver debattörerna.  Bild: Hasse Holmberg / TT
Problemet är att detta arbetssätt inte är det mest effektiva och inte räcker till för att skapa en stark säkerhetskultur. En ny rapport från Byggcheferna, baserad på en färsk Novus-undersökning representativ för alla chefer inom samhällsbyggnad, visar att branschen gör tvärt emot det vetenskapen sedan 100 år känt till som den mest effektiva metoden för att påverka människors beteenden, skriver debattörerna. Bild: Hasse Holmberg / TT

För att utrota döden på jobbet krävs en ny strategi

Sedan 2010 har över 400 människor dött på svenska byggarbetsplatser. Nu är det dags för branschen att lyfta blicken och lära av forskning. Att följa lagar och regler räcker inte, skriver bland annat Kajsa Hessel, ordförande i ”Byggcheferna” och Erik Matton, psykolog.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Ingen vill dö i en arbetsplatsolycka och ingen chef vill att ens medarbetare tar sådana risker. Ändå är det just det som sker. Hittills i år har 17 personer omkommit. Sedan 2010 har enligt Arbetsmiljöverket totalt 434 människor dött varav 90 i byggverksamhet. I Västra Götaland har 78 personer dött i arbetsolyckor de senaste tio åren. Detta gör Västra Götaland till Sveriges hårdast drabbade län, och samhällsbyggnation till den värst drabbade branschen.

Detta sker trots att säkerhet står högst på agendan för nio av tio chefer, trots decennier av arbetsmiljöarbete och trots regeringens nu fyraåriga vision om att ingen ska behöva dö i en arbetsplatsolycka.

Beter oss riskfyllt

Vi människor är ofta motiverade av att bete oss på ett riskfyllt sätt eftersom vi har något att vinna på det. Det kan handla om bekvämlighet eller att spara tid och pengar. Detta gör det lätt hänt att riskfyllda beteenden blir det normala, det som helt naturligt förstärks i vår vardag. Dessutom är vi människor generellt ganska dåliga på att se risker, och vi vänjer oss snabbt vid riskfyllda miljöer.

Beteendepsykologisk forskning visar att om vi vill påverka människors beteenden behöver vi kompensera för vårt naturligt riskfyllda beteende genom att förstärka det positiva

Vi som arbetar inom samhällsbyggnation är alla överens om vilka beteenden som krävs för att skapa en säkerhetskultur som motverkar och utrotar olyckor på våra byggarbetsplatser. Men vi inte har lyckats. Jämfört med andra branscher är risken tre gånger högre att råka ut för en allvarlig skada på en byggarbetsplats.

Varför?

En del av förklaringen är att arbetsmiljöarbetet för de flesta företag i dag går ut på att identifiera risker och vidta åtgärder för att förebygga dessa. Så gör vi eftersom det är på det sättet lagstiftningen är utformad. Vi skriver policyer och instruktioner och inför olika typer av skyddsutrustning. Det handlar om viktiga åtgärder för att styra och instruera i en säker riktning. Arbetssättet hjälper oss att förstå vad vi ska undvika.

Problemet är att detta arbetssätt inte är det mest effektiva och inte räcker till för att skapa en stark säkerhetskultur. En ny rapport från Byggcheferna, baserad på en färsk Novus-undersökning representativ för alla chefer inom samhällsbyggnad, visar att branschen gör tvärt emot det vetenskapen sedan 100 år känt till som den mest effektiva metoden för att påverka människors beteenden.

Förstärka det positiva

Beteendepsykologisk forskning visar att om vi vill påverka människors beteenden behöver vi kompensera för vårt naturligt riskfyllda beteende genom att förstärka det positiva. När det gäller säkerhet handlar det om att förstärka önskade, säkra beteenden genom att lägga mer tid och kraft på att uppmärksamma medarbetare som arbetar på ett säkert sätt än på att mäta fel och avvikelser och utmäta straff.

Inom samhällsbyggnation sker den raka motsatsen:

• Bara två procent av cheferna anser att det är vanligare att man förstärker önskade beteenden än att notera avvikelser.

• Bara tretton procent svarar att kommunikationen på arbetsplatsen förstärker det positiva.

• Sex av tio chefer svarar att disciplinära åtgärder blir följden när någon avvikit för ett säkert beteende.

Alltså tvärtemot den forskning som är tillgänglig. Jämför det med hur vi arbetar för att nå andra mål, som att utveckla ett företag mot ökad vinst eller få nöjdare kunder. I ett sådant arbete lägger vi inte mest tid på att definiera vad vi inte ska göra. Vi har självklart fokus på vad vi vill att medarbetare ska göra mer av.

Följa forskning

En viktig slutsats av Byggchefernas rapport är att vi mycket väl kan nå nollvisionen om dödsolyckor på våra byggarbetsplatser genom att nyttja en effektivare och mer forskningsbaserad metod för arbetsmiljöarbetet.

För att lyckas måste vi införa en helt ny strategi i arbetsmiljöarbetet. En strategi som bygger på en ny typ av mätning med uppsatta mål för andelen säkra beteenden som hela tiden ska öka. Och som utvecklar chefers förmåga att påverka de beteenden hos medarbetarna som vi vet leder till de mål vi satt upp.

Dessutom bör säkerhetsutbildningen för blivande chefer ses över så att de lär sig om forskningsbaserade metoder för att leda mot önskade säkra beteenden. Branschens chefer är nyckeln, sätt effektiva metoder och verktyg i deras händer.

Kajsa Hessel, ordförande i Byggcheferna

Erik Matton, legitimerad psykolog, organisationskonsult, författare och forskare i projektet Säker ledare vid Göteborgs universitet

Edit Norderfeldt, legitimerad psykolog, organisationskonsult och forskare i projektet Säker ledare vid Göteborgs universitet