Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

"Får folk må bra på jobbet minskar sjukfrånvaron"

DEBATT: Om regeringen fokuserar på att öka välbefinnandet i arbetet gynnar det hälsan och minskar sjukfrånvaron. Det visar en unik undersökning bland 2 000 tjänstemän och akademiker, skriver Sofia Larsen och Daniel Lind, Jusek.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

I dag, den 27 april, har socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) och

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Sofia Larsen, ordförande Jusek

generaldirektören för Försäkringskassan, Ann-Marie Begler, bjudit in till en stor konferens i Göteborg om att öka hälsan och minska sjukfrånvaron. För att uppnå detta bör regeringen fokusera på att öka välbefinnandet i arbetet. En ny och unik undersökning visar att detta uppnås genom balans i livet, balans mellan kompetens och arbetsuppgifter samt närvarande chefer.

Helt avgörande aspekt

En helt avgörande aspekt av hälsan och sjukfrånvaron är arbetsmiljön. Därför är det glädjande att Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö har trätt i kraft, men precis som regeringens arbetsmiljöstrategi fokuserar föreskrifterna på att

Daniel Lind, samhällspolitisk chef Jusek

förebygga risker och ohälsa. Ett modernt arbetsmiljöarbete måste även lyfta fram värdet av ett ökat välbefinnande i arbetet.

Skälet till det är att forskning visar att det finns tydliga individuella och verksamhetsrelaterade vinster med att förbättra välbefinnandet i arbetet. Flera länder rör sig i den riktningen och OECD och Världsekonomiskt forum menar att de företag och organisationer som ligger bra till i detta avseende kan förvänta sig en ökad effektivitet och lönsamhet. Är medarbetarna nöjda med sitt arbete gynnar det konkurrenskraften. Trots detta har få initiativ tagits i Sverige.

Unik undersökning

Akademikerförbundet Jusek presenterar därför en unik undersökning, riktad till 2 000 tjänstemän och akademiker, som identifierar vilka åtgärder som skulle ha störst positiv effekt på välbefinnandet i svenskt arbetsliv – och därmed bidra till att minska ohälsan och pressa tillbaka sjukfrånvaron.

Undersökningen visar att två av tre tjänstemän/akademiker är nöjda med sitt arbete. En fjärdedel är neutrala och tio procent är direkt missnöjda med sitt arbete. Chefer – utöver första linjens chef – är mer nöjda med arbetet än medarbetare.

Medarbetare i Göteborgsregionen tillhör de i Sverige som är minst nöjda med arbetet; det är både färre som är mycket nöjda och fler som är mycket missnöjda i förhållande till riks-genomsnittet. En viktig förklaring till detta är att göteborgarna är mindre nöjda med den närmaste chefen. Det beror på brister i det löpande stödet och en otydlighet över vad som förväntas i arbetet. En annan viktig förklaring till Göteborgsregionens låga välbefinnande i arbetet är en generell missnöjdhet med arbetsuppgifterna – det är ett för litet lärande, kompetenser tas inte tillvara och kreativiteten får inte tillräckligt utlopp.

Betydande möjligheter

Skillnaderna i välbefinnande mellan regioner, befattningar och yrkesgrupper visar att det finns betydande möjligheter till förbättringar. Utifrån styrkan i det statistiska sambandet visar undersökningen att de fem viktigaste faktorerna för att öka välbefinnandet i arbetet är:

1. Balans mellan arbete och fritid samt balans i livet. Om jobbet dessutom påverkar övriga livet negativt får det stor negativ effekt även på välbefinnandet i arbetet.

2. Kompetens som tas tillvara och kreativitet som får utlopp. De som upplever detta och att de lär sig nya saker har ett högre välbefinnande.

3. Närvarande chef. Här ingår bland annat att av sin närmaste chef får det löpande stöd som behövs för att utföra det dagliga arbetet.

4. Rättvis behandling. De som upplever att deras arbetsgivare behandlar sina anställda likvärdigt har ett högre välbefinnande.

5. Bra kollegor. Att trivas socialt och yrkesmässigt med sina kollegor ger ett ökat välbefinnande.

Om man utifrån arbetsgivarens arbetsmiljöansvar inleder en dialog på fler arbetsplatser om de här aspekterna av arbetslivet finns mycket att vinna. Jusek jobbar aktivt med att främja dialogen mellan medarbetare och chef. Vi har tagit fram en checklista för samtal om när och var arbetet utförs. På samma sätt bör dialogen om välbefinnande systematiseras och vara ett naturligt inslag på alla arbetsplatser. Slutligen ligger ett ansvar på enskilda medarbetare att förstå sig själv, sina drivkrafter och behov. Det handlar om förmågan till ett klokt självledarskap.

Krävs politiska insatser

Samtidigt krävs politiska insatser. I den turné som socialförsäkringsministern och Försäk-ringskassan nu genomför – och i regeringens arbetsmiljödialog med Arbetsmiljöverket och parterna på arbetsmarknaden – bör välbefinnandet i arbetet vara en självklar del. Det nationella kunskapscentrum för arbetsmiljö som regeringen avser att inrätta bör också få i uppdrag att fokusera på dessa frågor. Skälet till det är enkelt: om välbefinnandet ökar minskar ohälsan, Sveriges konkurrenskraft stärks och vi lägger grunden för ett längre arbetsliv. Samtidigt som livskvaliteten förbättras.

Sofia Larsen

ordförande Jusek

Daniel Lind

samhällspolitisk chef Jusek