Polisens uppdrag är att ska skapa trygghet och främja rättvisa. Verksamheten är att upprätthålla allmän ordning och tillförsäkra allmänheten skydd och hjälp. I avgörande delar har polisledningen sorgligt nog misslyckats med både sitt uppdrag och verksamheter.
Efter decennier av ökande fysiska och psykiska våldshandlingar förklarade till slut chefen för polisens Nationella Operativa Avdelning (NOA) Mats Löfving, att klan- och släktbaserad kriminalitet är så allvarlig att den på olika sätt är systemhotande, med tillägget att han känt till detta under en tid. Frågan ingen ställt är vad han gjort för att förhindra uppkomsten av systemhotande kriminalitet? Vi vill ha fram en öppen diskussion.
LÄS MER:Bergsjögänget gick i FBI-fälla – ledande individer inlåsta
Vad ledde till denna förfärliga situation och vad ska man göra åt den? Det var fel av Polismyndigheten att avveckla polisstationer i mindre samhällen och kommuner samt kvarterspoliser och fotpatrullerande poliser. Avvecklingen av kvarterspolisen var färdig 1992. Femton år senare avvecklades poliser som fotpatrullerade på gator och torg. Därefter avvecklades polisverksamhet i mindre samhällen.
Avveckling av kvarterspoliser
Avvecklingen fick farliga konsekvenser. På 1990-talet började stora volymer migranter komma till Sverige, i behov av trygghet, säkerhet och rättvisa. Ett stort antal bosatte sig i förorten, där polisnärvaron redan hade minskat. Avvecklingen skapade ett “rättsvakuum” som möjliggjorde för handlingskraftiga individer att utöva och implementera annan lagstiftning än svensk.
Polismyndigheten behöver nu planera för en återetablering. Detta kräver återinföring av kvarterspoliser. Kvarterspoliserna kände till allt och alla i bostadsområdet. De hade förmågan att skapa verklig trygghet och rättvisa på plats. De skyddade och hjälpte människorna i bostadsområdena.
LÄS MER:Polisen Fredrik Gårdare om gängens kopplingar till idrottsrörelsen
Man ska också återinföra fotpatrullerande poliser. De skapade trygghet på stadens gator och torg. Dessa poliser hade erforderlig personkännedom och kunskap om vad som försiggick i deras distrikt. De skapade trygghet för allmänheten och otrygghet för de individer som hade kriminella avsikter.
Övertro på omorganisationen
Polismyndigheten ogenomtänkta beslut har skapat en ond cirkel av konsekvenser när poliser tar avsked i protest. Mellan 2015 och 2019 slutade 2 169 poliser, då de sökte och fick annan sysselsättning. En färsk enkätundersökning gjord av Novus på uppdrag av Polisförbundet visar att var tredje polis aktivt söker annat arbete.
En allvarlig konsekvens blir att få skjutningar i den kriminella miljön klaras upp. Av 385 skjutningar som polisanmäldes under 2020 har endast 53 lett till fällande domar som vunnit laga kraft. Mindre än 14 procent av skjutningarna klaras alltså upp. Det är en skrämmande låg siffra.
Kvarterspoliserna kände till allt och alla i bostadsområdet. De hade förmågan att skapa verklig trygghet och rättvisa på plats.
För att göra något sjösattes den största omorganisationen i svensk förvaltning någonsin när 21 polismyndigheter blev till en myndighet år 2015. Det fanns en övertro på vad instrumentella och strukturella organisationsmodeller kan åstadkomma. Modellerna som togs fram tog inte alls hänsyn till att man har med människor att göra. Inte heller till organisationskulturer eller vad människor vill och känner, enligt Anders Ivarsson Westerberg, professor i offentlig förvaltning och verksam vid Södertörns högskola.
Syftet med omorganisationen var bland annat att bättre samordna och leda polisen. Visserligen kan polisledningen nu ge direktiv och rikta resurser dit de behövs, vilket också gjordes till exempel i samband med den stora flyktingkrisen 2015. Men det blev också nya problem.
Tappat lokal förankring
Många arbetade till 50 procent med ett område, 30 procent med ett annat och 20 procent med en tredje uppgift. Poliser satt med Excelark och ”mappade” in folk. Människor hamnade i helt nya grupper som kunde vara placerade på helt nya ställen i organisationen och gamla grupper splittrades, även de som fungerat bra.
Den nya organisationen medförde också att områden som tidigare legat på lokal nivå, exempelvis ungdomsbrottslighet och våld i nära relationer, flyttades till en central nivå. Det medförde att många tappade den lokala förankringen som är viktig vid den typen av brottsbekämpande verksamhet.
LÄS MER:Polisen ska få utökad rätt att avlyssna
Omorganisationen har också fått konsekvenser för glesbygdspolisen eftersom ett delmål för omorganisationen var att standardisera verksamheten, vilket sällan passar glesbygden.
Denna farliga utveckling måste brytas för att polisen ska kunna ta hand om sitt uppdrag: att skapa trygghet och främja rättvisa. Därför måste polisen snarast återetablera sig där de behövs som mest. Kvarterspoliserna kan vara på plats inom 5 månader, om viljan finns.
Thomas Lingefjärd (D), docent i matematikdidaktik
Ulf Boström (D), integrationspolis