Amsterdam. Vi ska låta oss inspireras av tidigare generationers planering i Göteborg, med Majorna och Bagaregården som exempel. Men även titta på andra städer längs vattnet som förnyas, som Amsterdam, skriver debattörerna.
Amsterdam. Vi ska låta oss inspireras av tidigare generationers planering i Göteborg, med Majorna och Bagaregården som exempel. Men även titta på andra städer längs vattnet som förnyas, som Amsterdam, skriver debattörerna.

Förstör inte Älvstaden med slutna kvarter

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Stadens visioner för den såkallade Älvstaden presenterades och diskuterades på Chalmers den 3 december 2014. Efter lägesrapporter och presentationer av mål och strategier för sju delområden följde gästföreläsningar med utifrånblickar och erfarenheter från omvärlden. Diskussionen kom i huvudsak att handla om blandstad och stadens form, tätt och högt, samt en process som ska kännetecknas av dialog och insikt.

Blandstad är en stad med levande befolkade platser, olika funktioner som verksamheter i bottenvåningarna, anpassad för dem som vill gå, cykla eller åka kollektivt och tänkt för det nya tjänstesamhället med kontor i stället för industri. Den är en reaktion på decennier av planering och byggande i separerade zoner för arbete, boende, kultur, kommersiella verksamheter etcetera. Den håller mänsklig skala, i kontrast till 1960-talets bilstad och är uppenbart inspirerad av förra sekelskiftets bostadskvarter, med en stimulerande blandning av bostäder, kontor, matställen och butiker som till exempel Vasastaden och Olivedal-Linné.

ANNONS

Slutna kvarter överallt

Blandstaden förutsätter ingen speciell utformning av kvarter eller byggnader. Men de illustrationer som Stadsbyggnadskontoret presenterar visar emellertid samma slutna kvarterstad överallt, längs Södra älvstranden, i Frihamnen, på Backaplan, längs Götaleden, i Gullbergsvass och på delar av den, som vi trodde, fridlysta Heden. En sådan tät och hög kvartersstad, med slutna gårdar, kan kanske fungera i stadens mest centrala delar, men är inte en generellt god lösning för den integrerade Älvstaden. Den nya ekonomin kan knappast fylla alla nya platser och bottenvåningar med verksamheter, möjligen några få kvarter.

Höga och täta kvarter skapar segregation genom stora skillnader i boendekvalitet. Kapitalstarka med utsikt mot vattnet eller gatan, fattiga i sämre lägenheter mot gårdarna. Hög exploatering medför i regel stora husdjup och dåliga solvärden. Vem ska besluta om fördelningen av goda och dåliga bostadskvaliteter?

Varför bygga ohållbart?

Varför bygga ohållbara retro-kvarter i Älvstaden? Stadens planerare övergav redan på 1930-talet den borgerliga stenstaden som modell. Funktionalismen avskaffade bakgårdar, enkelsidiga lägenheter och solfattiga boendemiljöer. Varje ny lägenhet är en investering för framtiden och måste byggas med högt ställda krav på långsiktig hållbarhet.

Till dessa krav hör, förutom hög kvalitet i såväl material som detaljer, goda planlösningar, ljus och luft, närhet till förskola, skola, lekplats, grönområde äldreomsorg och kommersiell service. En levande blandstad förutsätter att vi tar vara på dessa erfarenheter.

ANNONS

Vi ska studera, inte kopiera, bostadsområden som byggdes under 1940 och -50-talen med högt ställda krav på de enskilda bostäderna, omsorgsfull utformning och goda bostadsmiljöer. Vi har goda exempel som Guldheden, Högsbo, Kortedala med flera, samt några nybyggda områden längs Norra Älvstranden. Där finns både slutna kvarter och friare bostadsområden.

Vi ska låta oss inspireras av tidigare generationers planering i Göteborg, med Majorna och Bagaregården som exempel. Där skapades miljöer som ännu i dag erbjuder ett gott och eftertraktat boende, göteborgska lösningar på blandstad.

Låt oss inspireras

Vi ska resa utomlands och se hur andra städer förnyas längs vattnet! I Amsterdam bygger man på centralt belägna långsträckta öar. Husen är 5 – 8 våningar med öppningar mellan huskropparna och höga portaler längs vattnet. Innanför finns parkstråk och korsande kanaler med fantasifulla byggnader – en levande modern boendemiljö! Om man bygger dessa områden i Amsterdam så kan vi bygga minst lika bra i Göteborg! Vi måste också utveckla de olika stadsdelarnas speciella förutsättningar.

Vi ska alltid fråga oss varför vi gör det vi gör. Helle Søholt, delägare i Gehl Arkitekter som arbetar med stadsförnyelse över hela världen, menar att när vi planerar för den nya ekonomin måste vi ha som mål att möta klimathotet, förebygga segregation, sikta mot hållbar utveckling och hushålla med våra resurser. Därför ska vi utnyttja och utveckla de resurser vi har samt identifiera befintliga byggnaders och områdens särart.

ANNONS

Nils Ahlberg, fil dr och expert på stadshistoria, avfärdar idéer om att Göteborg kan sättas på kartan med hjälp av höghus eller pariserhjul. Alla städer, runt om i världen, har samma dröm, som också går i kras på samma sätt. Tanklös, glänsande, luftkonditionerad, arkitektonisk smörja lockar varken investerare eller besökare.

Ljus åt alla

Jöran Bellman, Claes Caldenby och Gunnar Larsson efterlyser (GP Debatt 21 januari 2015) kunniga politiker som vågar ställa de rätta frågorna och lyssna på svaren, samt arenor där många människor kan delta i ett öppet samtal om vår stads framtid.

Om detta ska fungera krävs också självständiga tjänstemän, som inte räds att bli tystade eller förflyttade samt engagerade lekmän, sura gubbar och gummor, med tid att sätta sig in i frågorna och bidra till debatten om Göteborgs utveckling.

Låt oss bygga vår stad, som tar tillvara Göteborgs unika landskapsbild, historia och framtidsdrömmar. I stället för retroarkitektur med rötter i kvartersstadens ojämlika bostäder måste vi satsa på stadsmiljöer där alla boende får uppleva ljus, luft och utblickar. Gärna i kombination med verksamheter som positivt samverkar med bostäder!

Ingemar Mattsson

Hans Sandström

Klas Svanbom

Tommie Vester

Författarna ingår i styrelsen för Föreningen Arkitekturens Hus

ANNONS