Förskolans problem större än antalet barn i grupperna

Redan i dag behövs 470 förskoleavdelningar i Göteborg om Skolverkets rekommendationer kring gruppstorlek ska följas. Samtidigt finns det inte tillräckligt med utbildade förskollärare vare sig i befintliga eller nya avdelningar. Det är allvarligt! Investeringar i förskolan behövs nu och det kommer att kosta, men gagnar såväl dagens som nästa generations barn, skriver bland andra professor Sonja Sheridan.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

I Göteborgs-Posten den 14 mars redogörs för hur många förskoleavdelningar som kommer att saknas om Göteborg ska leva upp till Skolverkets rekommendation kring 6 – 12 barn i grupper med barn upp till 3 år och 9 – 15 barn i åldrarna 4 – 5 år.

Vår forskning visar tydligt att stora barngrupper för med sig olika svårigheter för att arbeta enligt läroplanens intentioner och för att kommunicera och samspela med barn. Vi vill dock hävda att det är av vikt för förskolans verksamhet att inte ensidigt fokusera på antalet barn i grupperna. Det finns inga studier som kan slå fast ett definitivt antal barn som det optimala för en god verksamhet. Gruppstorleken bör därför inte ses som ett isolerat fenomen, utan i ljuset av flera samverkande faktorer som arbetslagets utbildning och kompetens, barngruppens sammansättning, personaltätheten samt inne- och utemiljö.

ANNONS

Barn har rätt till en förskola av hög kvalitet där de kan leka och lära inom olika områden i en miljö som värnar om deras hälsa och ger omsorg.

Avgörande år i barnens liv

Merparten av alla barn i Sverige tillbringar en stor del av sina första år i förskolan. Dessa år är avgörande i barns liv. Frågan om hur vi skapar en så bra förskola som möjligt är därför av högsta prioritet när det handlar om samhällets satsningar på de yngsta barnen. Göteborgs stadsledningskontor signalerar att det redan i dag behövs 470 förskoleavdelningar för att följa Skolverkets rekommendationer kring gruppstorlek. Samtidigt finns det inte tillräckligt med utbildade förskollärare vare sig i befintliga eller nya avdelningar. Det är allvarligt!

Barn som är i förskolor av lägre kvalitet, exempelvis stora barngrupper och outbildad personal, får sämre villkor till välmående, lärande och utveckling inom alla läroplanens målområden. Dessa förskolor reproducerar ojämlika villkor och utanförskap.

Skollagen fastställer att förskolan ska vara av hög och likvärdig kvalitet, där likvärdighet kan definieras utifrån tre grundläggande aspekter: lika tillgång till utbildning, lika kvalitet på utbildningen och att utbildningen ska vara kompenserande. Svensk förskola har under många år rankats högt i internationella jämförelser mellan olika länders barnomsorg och förskola. I en nyligen publicerad rapport från OECD framkommer att Sveriges internationella ranking har sjunkit från en tidigare första plats. Färre utbildade förskollärare i verksamheten och fler barn i grupperna är några bidragande faktorer till en sänkning av kvaliteten i den svenska förskoleverksamheten.

ANNONS

Stora kvalitetsskillnader

Studier visar också att kvaliteten i svenska förskolor både inom och mellan kommuner varierar stort. Det ger barn ojämlika förutsättningar för välmående, lärande, och en likvärdig start i livet. I relation till ökade politiska och pedagogiska krav om en mer kunskapsorienterad förskola är förskollärares utbildning och kompetens den viktigaste kvalitetsfaktorn i förskolans verksamhet. Förskollärares kunnande och strävan att närma sig barns perspektiv, omsätta demokratiska värden och kunskapsmål i praktiken och att göra barn delaktiga i detta, ger den tydligaste effekten på barns möjligheter till lärande och utveckling.

Antalet barn i grupperna är en fråga som behöver ställas i relation till kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Man kan slå fast, att även om barngrupperna inte minskar i antal barn så kommer det att saknas förskollärare och barnskötare (eftersom de senare inte utbildas längre). Att det kommer att bli brist på kompetent personal har både kommuner och universitet signalerat till flera regeringar bakåt i tiden, och nu brinner det i knutarna om vi vill ha fortsatt god kvalitet på förskolans verksamhet. I vissa kommuner har man minskat barngruppernas storlek genom att sätta in mer personal och dela upp grupperna på de befintliga förskolorna. Om man anställer utbildade förskollärare och barnskötare är det en konstruktiv lösning, men om personalen utökas med outbildade personer ser vi det som en förödande utväg för barn och förskolans verksamhet.

ANNONS

Tänk utanför ramarna

Det handlar om att bryta traditionella mönster och tänka utanför ramarna. Att schemalägga utbildad och kompetent personal under den tid på dagen då merparten av barnen är där kan vara ett första steg. Det betyder att varje förskola behöver se över sin organisation och anpassa den utifrån barnens närvarotider och faktiska förhållanden. Det vi vet är att man varken kan fylla på befintliga grupper med fler barn eller skapa mindre grupper med outbildad personal. De mest kompetenta förskollärarna behöver ges villkor att använda sin kunskap och leda utveckling hos kollegor. Framförallt ska de skapa goda villkor för varje barns lärande, i synnerhet för utsatta barn.

Vi menar att man måste tänka långsiktigt och hållbart – i ett längre perspektiv blir det än mer kostsamt om inte dessa satsningar prioriteras nu. Att ge alla barn en god start i livet och att garantera att de kommer väl förberedda till skolan kräver kompetens på alla nivåer, från chefer och utvecklingsledare, till förskollärare och barnskötare i direkt arbete med barn. Kravet på förskolans personal har ökat med statens intentioner om en mer kunskapsorienterad förskola på barns villkor. Det betyder att alla som arbetar där måste få adekvat fortbildning.

ANNONS

Förskollärare behöver goda villkor

Samtidigt är det angeläget att poängtera att utbildning i sig inte kan kompensera för orimliga förhållanden. Förskollärare behöver ha goda villkor för att kunna använda sin kompetens i verksamheten och för att behålla en hög kvalitet som skapar de bästa förutsättningarna för barns välmående, lärande, utveckling och delaktighet. Om det finns goda villkor behöver inte antalet barn i gruppen bli en avgörande faktor för kvaliteten på verksamheten. Men, hög kvalitet är sårbart och gruppstorlek kan vara avgörande för barns välmående. Förskolan bör därför vara dimensionerad och utbyggd så att barn kan få en plats utan att det påverkar gruppstorleken.

Investeringar i förskolan behövs nu. Fler förskollärare behöver utbildas och satsningar på verksamma förskollärare behöver motsvara kompetenssatsningarna som riktats mot grundskolans lärare. Detta för att utveckla en förskola av hög och jämlik kvalitet i hela kommunen. Det kommer att kosta pengar, men gagnar såväl dagens som nästa generations barn.

Sonja Sheridan

professor

Pia Williams

professor

Ingrid Pramling Samuelson

professor

Elisabeth Mellgren

universitetslektor

Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

ANNONS