För ett demokratiskt Iran

För 30 år sedan ägde den stora massavrättningen i Iran rum och än i dag forsätter regimen att skörda sina offer. Länder som försvarar mänskliga rättigheter, däribland Sverige, måste se till att de ansvariga ställs inför rätta, skriver Morteza Sadeghi.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Det har snart gått 30 år sedan den största politiska massavrättningen i Irans moderna historia skedde. 1988 års massavrättning av politiska fångar refererar till en systematisk avrättning av 30 000 politiska fångar runtom i Iran.

Mullornas regim i Iran står inför absolut social isolering och en utbredd avsky från folket. Därför ökar avrättningar för att skapa ett klimat av rädsla för att förhindra att ett landsomfattande uppror tar plats.

Den Iranska regimen avrättade 16 individer, varav tre offentligt, och verkställde fem spöstraff under maj månad i år. Minst 57 fångar i Gohardasht-fängelset väntar på att avrättas.

Den Iranska regimen avrättade 51-åriga Mohammad Salas trots internationella uppmaningar om att stoppa avrättningen, enligt uppgifter från Iran, på måndagen 18 juni.

ANNONS

Manifestationen i Paris

Mohammad Salas var en politisk fånge och dervisher. Han arresterades i samband med den senaste tidens protester och dömdes till döden för fabricerade brott.

I slutet av juni varje år, sedan 2003, samlas tiotusentals exiliranier i en internationell sammankomst i Paris, för att visa sitt stöd för det iranska folkets kamp.

Årets sammankomst är den 30 juni, i en avgörande tid för Iran sedan de regimkritiska protesterna startade i början av året och som fortsatt med pågående demonstrationer i olika städer i Iran.

Folket har fått nog

Folkets slagord under de pågående protesterna visar att de fått nog av prästerskapets religiösa envälde och kräver förändring.

Den iranska nationella motståndsrörelsens (NCRI) tiopunktsplan förespråkar: ett fritt, sekulärt och demokratiskt Iran som är fritt från kärnvapen och andra massförstörelsevapen och som respekterar alla sina medborgares fri- och rättigheter utifrån FN-stadgan och FN:s deklaration om mänskliga rättigheter.

Under 30-årsdagen av dessa massakrer bör länder som försvarar mänskliga rättigheter, däribland Sverige, försöka arbeta för att ställa de ansvariga inför en internationell domstol för brott mot de mänskliga rättigheterna.

Morteza Sadeghi

människoaktivist

ANNONS