Höj kvaliteten. Om vi skulle följa vårt grannlands exempel med färre nämndemän, borde vi också kunna förvänta oss att partierna gör bättre research än Centerpartiet gjort i Solna, skriver Ralf G Larsson.
Höj kvaliteten. Om vi skulle följa vårt grannlands exempel med färre nämndemän, borde vi också kunna förvänta oss att partierna gör bättre research än Centerpartiet gjort i Solna, skriver Ralf G Larsson.

Följ Finland – minska antalet nämndemän

Den omskrivna domen i Solna tingsrätt där nämndemännen fått hård kritik föranleder en ny diskussion om vem som ska kunna bli nämndeman samt om de behöver vara så många. Exempel från vårt grannland Finland visar att det fungerar alldeles utmärkt med färre nämndemän, skriver Ralf G Larsson, hovrättspresident.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Det vi sett i Solnadomen är mycket ovanligt för att inte säga unikt i sin tydlighet om hur tokigt man kan resonera. Men det händer troligen dagligen i Sveriges domstolar att det under överläggning till dom fälls yttranden från nämndemän som aldrig borde ha yttrats.

Landets domarkår är dock van att hantera detta och att fortlöpande ta sig an nya nämndemän som vill driva politik i våra domstolar. Efter ett tag lär de flesta sig systemet och inom vilka ramar vi kan döma. Men några ytterst få lär sig aldrig. Jag vill inledningsvis påpeka att de allra flesta nämndemän är alldeles utmärkta personer som fungerar bra i sin roll.

ANNONS

Vem vill du bli dömd av?

Det är de politiska partierna som nominerar nämndemän. Men det finns anledning att beakta att medlemstalen i de politiska partierna har minskat under många år och nu utgör endast 2,5 procent av befolkningen. Jag undrar då om det är bland dessa partimedlemmar de bästa nämndemännen i landet ska rekryteras. Är det just de som ska döma över resterande tio miljoner medborgare?

Ibland frågar jag mig om medborgarna vill bli dömda av nämndemän eller av endast yrkesdomaren. I tingsrätterna kan man få svar på denna fråga i familjemålen, eftersom vi alltid frågar om parterna vill att domstolen vid huvudförhandlingen ska bestå av en yrkesdomare och tre nämndemän eller om de föredrar endast yrkesdomaren. Efter ett långt yrkesliv som tingsrättsdomare är min erfarenhet att de allra flesta parter då väljer att bli dömda av endast en ensam yrkesdomare.

Våra politiker vill ha kvar nämndemännen i domstolarna och det får vi självfallet acceptera och därför göra det bästa av systemet. Men här kan vi låta oss inspireras av vårt grannland Finland där nämndemännen, två till antalet, endast är med i de allvarligaste målen.

Halverat antal nämndemän

De finska politikerna anser att yrkesdomarna själva klarar en enkel rattfylla utan inblandning av nämndemän. Något som visar politikernas tillit till landets yrkesdomare. Detta innebar att antalet nämndemän i Finland halverades för drygt tio år sedan. Tingsdomaren Leif Andersson vid Raseborgs tingsrätt ansåg att nämndemännen tidigare var för många, och han kunde tänka sig att skära ner antalet ytterligare. Han sa: ”Jag hittar inga nackdelar med att antalet nämndemän har minskat. Sådana krav som ett komplicerat mål ställer på en domare överstiger nog klart de flesta nämndemäns förmåga.”

ANNONS

Om vi skulle följa vårt grannlands exempel med färre nämndemän, borde vi också kunna förvänta oss att partierna gör bättre research än Centerpartiet gjort i Solna, där en medlem som sedan många år förespråkat sharialagar nominerades som nämndeman.

Nämndemännens status kan förväntas höjas om de inte var så många, och det borde i sin tur leda till att mer kompetenta personer väljs till nämndemän. Även ersättningen till dem kan förbättras. I domstolarna skulle vi också få tid att bättre utbilda nämndemännen. Nu är de så många att vi helt enkelt inte mäktar med att ha återkommande fortbildning av dem.

En domare, och då inbegriper jag en nämndeman, ska vara helt självständig i sin dömande roll och inte låta sig påverkas av annat än det som framkommit i målet. Men jag nås nu av att Centerpartiet valt att utesluta de två Solnanämndemännen ur partiet, eftersom de gett uttryck för värderingar som partiet inte står för. Så självständiga som domare var de alltså inte. Är det acceptabelt att en nämndeman i sin dömande roll ska behöva fundera på hur man ska reagera i det parti som nominerat henne?

Även det stämmer till eftertanke om hur vi utser nämndemän här i landet. När jag som yrkesdomare dömer i ett mål behöver jag inte fundera på annat än det som presenterats vid huvudförhandlingen och att jag följer svensk lag. Jag dömer på den domared som jag avlade 1979. Och det är samma domared som alla nämndemän här i landet har avlagt, men de verkar alltså även behöva ta hänsyn till annat.

ANNONS

Ralf G Larsson

hovrättspresident

Hovrätten för Västra Sverige

ANNONS