Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Alla relevanta delar av administrationen och alla berörda politikområden har dessutom fått i uppdrag att utveckla klimatarbetet. Enorma investeringar i bland annat infrastruktur är utlovade, med jobbskapande och innovationer som en röd tråd. Klimatskadliga subventioner ska strypas, inrikes och i andra länder, skriver debattören. Bild: Evan Vucci
Alla relevanta delar av administrationen och alla berörda politikområden har dessutom fått i uppdrag att utveckla klimatarbetet. Enorma investeringar i bland annat infrastruktur är utlovade, med jobbskapande och innovationer som en röd tråd. Klimatskadliga subventioner ska strypas, inrikes och i andra länder, skriver debattören. Bild: Evan Vucci

EU och Sverige bör inspireras av Bidens klimatrivstart

En rivstart för klotet. Så börjar president Biden sitt klimatarbete. Medan Trump var en global miljömarodör vill Biden långt mer än att återställa USA till miljöpolitisk medelmåtta. Fortsätter han så här kan han snabbt axla globalt klimatledarskap som pressar EU och Sverige till skärpt klimatpolitik, skriver Mikael Karlsson, docent miljövetenskap KTH.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

USA var länge en bromskloss i den internationella klimatpolitiken men på klimatmötet i Paris 2015 bidrog inte minst dåvarande utrikesminister John Kerry till en historisk överenskommelse. Trump lämnade Parisavtalet men Biden beslutade redan på installationsdagen om snabbast möjliga återinträde. Kerry är nu utsedd till presidentens särskilda sändebud i klimatfrågor och spelar redan en central global roll. Konstrasten till Trumps fadäser är total och välkomnas av EU, Kina och Indien. Men för att vinna trovärdighet på sikt behöver USA besluta om ambitiösa mål och åtgärder för att minska de inhemska utsläppen, och samtidigt öka stödet till klimatåtgärder i andra länder.

Behövs långt mer

Nationellt stärker nu Biden klimatpolitiken. Jämfört med det klimatmål han satt – nettonollutsläpp år 2050 – behövs långt mer än en återställare till Obamas politik. På den punkten levererar Biden sedan dag ett. Nya nationella åtaganden ska presenteras före den 22 april, då Biden på Earth Day samlar det 17 länder starka Major Economies Forum. Parallellt har centrala myndigheter fått i uppdrag att upphäva eller förändra samtliga kontraproduktiva beslut om miljö och hälsa som fattades under Trump. I vissa frågor har Biden satt ned foten tydligt. Han upphäver tillståndet till oljeledningen Keystone XL och stoppar tills vidare utvinning av fossila bränslen i det stora viltreservatet i Alaska. Biden har inrättat ett klimatkontor i Vita Huset och utsett Gina McCarthy, tidigare erkänd chef för USA:s miljömyndighet under Obama, till central klimatkoordinator.

Om Biden nu rycker ifrån i miljöpolitiken, precis som USA gjorde på 1970-talet, är det rimligt att förvänta sig reformer även i EU och Sverige

Alla relevanta delar av administrationen och alla berörda politikområden har dessutom fått i uppdrag att utveckla klimatarbetet. Enorma investeringar i bland annat infrastruktur är utlovade, med jobbskapande och innovationer som en röd tråd. Klimatskadliga subventioner ska strypas, inrikes och i andra länder. Även utrikes- handels- och säkerhetspolitiken ska genomsyras av klimatfrågan. Och Kerry har utlovat en rejäl ökning av USA:s internationella stöd till klimatanpassning.

Bidens politik är snabb och kraftfull men också precis och systematisk. Det framgår av beslutet att modernisera granskningen av regler. Forskningen visar att orimligt höga tröskar för beslutsfattande försenar eller förhindrar ny miljöpolitik. Det gäller i USA men även i EU och Sverige. Istället för att sikta på schablonmässig avreglering vill Biden bättre belysa samhällsvinsterna av ny politik. Forskningen visar exempelvis att stora sidonyttor av klimatåtgärder, såsom friskare luft och bättre kost, ofta förbises. Även andra typer av beslutsunderlag än snäva kostnadsberäkningar ska kunna läggas i vågskålen. EU och Sverige bör genomföra liknande reformer. Biden vill även prioritera klimatet i både upphandlingsregler och handelspolitik. EU och Sverige säger detsamma men genomförandet är svagt. Om Biden nu rycker ifrån i miljöpolitiken, precis som USA gjorde på 1970-talet, är det rimligt att förvänta sig reformer även i EU och Sverige. Ett resultat kan bli klimattullar mot länder med svag klimatpolitik.

Liten betydelse

Hur mycket av Bidens planer som realiseras återstår att se, men Senaten och Huset har nu demokratiska majoriteter i två år. Det gör att den republikanska vilsegången i klimatfrågan får ovanligt liten betydelse. När Clinton-Gore liksom Obama-Biden också började med dubbla blå majoriteter kom de förvisso inte särskilt långt, men den erfarenheten bidrar nu till Bidens snabba reformer, och även vid förändrade majoriteter är den exekutiva makten stark. Jämfört med Trump kan Biden även samverka med de många delstater och företag som tar klimatarbetet på allvar.

Mycket talar för att Biden axlar ett globalt klimatledarskap. Det både möjliggör och nödvändiggör en skärpning av klimatpolitikens mål och medel i EU och Sverige. Forskningen visar att klimatåtgärder är lönsamma och därför kan utvecklingen ta snabba språng. Forskningen också visar att länder som går före ofta får efterföljare. Det motiverar optimism. Det är svårt att överskatta betydelsen av skiftet från miljömarodören Trump till den potentielle klimatpresidenten Biden. Det innebär en välkommen utmaning för EU och Sverige.

Mikael Karlsson, docent miljövetenskap KTH