Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Ingen tycks notera att det finns ett medlemsland som gör i stort allt som kommissionen ber om, som bjuder på hela socialförsäkringssystemet från dag ett, omfattande anställningssubventioner, föreningsbidrag, förtur till subventionerade hyresbostäder, generösa kontanta bidrag men som ändå har unionens största arbetslöshetsgap mellan inrikes och utrikes födda, enorma och växande utanförskapsområden, klanstrukturer som styr lokalsamhället och stora problem med rasism och hat mot majoritetsbefolkningen, skriver debattören. Bild: Johan Nilsson/TT
Ingen tycks notera att det finns ett medlemsland som gör i stort allt som kommissionen ber om, som bjuder på hela socialförsäkringssystemet från dag ett, omfattande anställningssubventioner, föreningsbidrag, förtur till subventionerade hyresbostäder, generösa kontanta bidrag men som ändå har unionens största arbetslöshetsgap mellan inrikes och utrikes födda, enorma och växande utanförskapsområden, klanstrukturer som styr lokalsamhället och stora problem med rasism och hat mot majoritetsbefolkningen, skriver debattören. Bild: Johan Nilsson/TT

EU-kommissionens plan för integration en floskelfest

EU-kommissionens nya plan för integration innehåller samma gamla vanliga plattityder och önsketänkande. De svåra frågorna saknas helt. Till exempel att materiellt välstånd driver migranterna till Europa och att många av dem tar med sig djupt illiberala, dysfunktionella värderingar och inte sällan en rent väst-fientlig ideologi när de kommer hit, skriver Ludvig Aspling (SD).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

I ett halvhjärtat försök att förbättra integrationen i EU presenterade kommissionen nyligen en handlingsplan för att åstadkomma detta. Handlingsplanen säger mycket genom att egentligen inte säga något alls. Trötta floskler, önsketänkande och uppenbart motstridiga påståenden blandas till en politisk sallad som ska implementeras genom samma typ av projektfinansiering som EU använder i övrigt, en metod som vi vet inbjuder till fusk, korruption och bristfällig resultatstyrning.

Vi vet att materiellt välstånd är det som driver människor till Europa (och får migranter att undvika de materiellt fattigare delarna av unionen), samtidigt som planen lägger allt fokus på just migranters materiella levnadsstandard genom förtur till bättre skattefinansierade bostäder, arbete och fritidssysselsättning.

Planen i sig innehåller nästan inget som går att motsätta sig, politikområdet ska förse alla med allt, förstärka, investera, koordinera och vägledas av att ”alla människor är viktiga, ingen ska lämnas utanför”. De svåra frågorna lyser däremot helt med sin frånvaro.

Vi vet att materiellt välstånd är det som driver människor till Europa (och får migranter att undvika de materiellt fattigare delarna av unionen), samtidigt som planen lägger allt fokus på just migranters materiella levnadsstandard genom förtur till bättre skattefinansierade bostäder, arbete och fritidssysselsättning.

Ingen tycks notera att det finns ett medlemsland som gör i stort allt som kommissionen ber om, som bjuder på hela socialförsäkringssystemet från dag ett, omfattande anställningssubventioner, föreningsbidrag, förtur till subventionerade hyresbostäder, generösa kontanta bidrag men som ändå har unionens största arbetslöshetsgap mellan inrikes och utrikes födda, enorma och växande utanförskapsområden, klanstrukturer som styr lokalsamhället och stora problem med rasism och hat mot majoritetsbefolkningen. Ännu mer förvånande är att den kommissionär som har ansvar för just inrikes frågor, Ylva Johansson, kommer från det landet.

Europeiska värderingar

I sitt state of the union tal hänvisade Kommissionens ordförande, Ursula vad der Leyen inte mindre än tio gånger till europeiska ”värderingar” till synes helt utan en aning om att en stor del av de som kommer från andra delar av världen, också har helt andra värderingar nämligen djupt illiberala, dysfunktionella och inte sällan rent väst-fientlig ideologi.

Kommissionens befinner sig idag på samma stadium som Sverige gjorde någon gång på 1990-talet, när i stort sett alla svenskar med inflytande över samhällsutvecklingen trodde eller låtsades tro att integration gick att lösa med materiella förmåner. Det är dags att Sverige delar med oss av vad vi lärt oss sedan dess. Regeringen bör därför begära att planen lyfts av det portugisiska ordförandeskapet och att rådet antar slutsatser baserade på de problem vi numer vet om. Det är aldrig för sent att lära av misstag.

Ludvig Aspling (SD) Riksdagsledamot i EU-nämnden