Den nionde september väljer vi inte bara vilka som ska representera oss i kommun, regioner och riksdag. Vi väljer också vilka som ska företräda oss i EU. De partier som bildar regering kommer att ha en lång rad tunga frågor att ta ställning till i EU:s ministerråd. Det blir väldigt svårt för väljarna att utvärdera vad partierna vill om de inte redovisar sina uppfattningar i viktiga EU-frågor.
Centrum för Europaforskning presenterade nyligen en studie där de gått igenom 52 frågor som den nya regeringen kommer att fatta beslut om i ministerrådet. I enbart tre av dessa frågor har något parti en tydlig åsikt på sin hemsida.
Stora kunskapsbrister
De generellt låga kunskaperna om EU är en av orsakerna till det bristande engagemanget. Den statliga utredningen ”EU på hemmaplan” som presenterades 2016 visade stora kunskapsbrister om EU-systemet på flera nivåer. När de frågade lärare och forskare i statsvetenskap om de kunde namnge EU:s två lagstiftande institutioner (Europaparlamentet & Rådet) var det bara 66 procent som kunde svara på frågan. Regeringen har därefter med EU- och handelsminister Ann Linde (S)i spetsen gjort ett omfattande arbete för att öka delaktigheten, kunskapen och engagemanget när det gäller EU i Sverige.
Men det krävs mer för att medierna ska vara en spegel av den politiska debatten, om vi ser till deras rapportering blir det tydligt att Sverige ligger långt efter andra EU-länder. En undersökning som Europaparlamentet gjorde i november 2016 visade att Sverige hade minst tv-rapportering av alla EU-länder. När det gäller tryckta medier var vi tredje sämst i EU när det gäller andelen artiklar i nationella tidningar om Europaparlaments arbete.
Självklart bör EU-kunskapen på redaktionerna och institutionerna vara hög. Men det är också problem åt andra hållet. Det finns en föreställning att man måste ha stenkoll på minsta detalj i EU:s lagstiftningsprocess för att ens kunna uttala sig om en sakfråga på EU-nivån. I Sverige kan vi ju diskutera politiska frågor på alla nivåer även om vi inte exakt vet vad kommunstyrelsen gör eller hur hackordningen på Utrikesdepartementet ser ut.
Demokratiskt underskott
Vi har alla ett ansvar för att öka engagemanget i EU-frågor. Vi politiker måste bli bättre på att berätta om vad vi gör och vara tydliga med det vi vill. På redaktionerna måste kunskapen om EU öka så att de kan göra en korrekt nyhetsvärdering. På skolor och universitet måste utbildningen rusta studenterna för att kunna delta i det demokratiska samtalet.
Det finns en mängd frågor som vi arbetar med i EU som har en direkt koppling till den politiska debatten på hemmaplan. Så länge som vi är så dåliga i Sverige på att koppla ihop EU med inrikespolitiken så kommer det demokratiska underskottet att växa.
Anna Hedh (S)
europaparlamentariker