Västlänken framhävs som att den skulle göra det västsvenska järnvägssystemet mer robust och mindre störningskänsligt. Och pendling utan oväntade avbrott värderas säkerligen högt hos de som reser med pendel- och regiontåg på ekrarna in till Göteborg; Bohusbanan, Vänernbanan, Västra stambanan, Västkustbanan samt den planerade Götalandsbanan.
Dock sker dagligen oplanerade stopp i tågtrafiken. Vi kommer även att se det i Västlänken. Det kan vara tekniska orsaker såsom signal- och motorfel, olyckor eller helt andra faktorer där exempelvis räddningstjänst och polis måste ingripa. Ibland kan stoppet vara i en riktning, men kan likaväl drabba båda två.
Ett stopp blir verkligen ett stopp
Tiden mellan två tåg förväntas bli endast tre minuter i Västlänken. Tunneln saknar även förbigångsspår där stillastående tåg kan lämna företräde. Ett stopp i Västlänken är verkligen ett stopp. Och med så kort tidsavstånd mellan varje tåg finns en påtaglig risk för köbildning som snabbt fortplantar sig bakåt i järnvägssystemet till ekrarna, där även fjärr- och godstågen tampas om kapacitetsutrymmet.
På direkt fråga från oss uppger Trafikverket att man inte utrett vad ett stopp i Västlänken skulle innebära för resten av järnvägssystemet. Det saknas nämligen en konsekvensbeskrivning över ett sådant scenario.
Enligt Trafikanalys (Trafa) är Göteborg en extrem inpendlingsort där 85 procent av alla pendeltågsresor görs av resenärer som vill in till Göteborg. Endast 15 procent är göteborgare som tågpendlar ut. Varje dag genomförs 40 000 pendeltågsresor och grovt kan sägas att den som pendlar ut även pendlar hem igen. Omräknat får vi då att 17 000 individer boendes i kranskommunerna tågpendlar in till Göteborg och 3 000 göteborgare ut. De förlitar sig på att järnvägssystemet fungerar så de får trygghet i att tåget tar dem till arbetet, skolan och hemmet.
Tvingas stå kvar ute på banorna
De tre norra och de två södra ekrarna i järnvägsnätet in till Göteborg ska i Västlänken samsas i en smal remsa. Så vad händer ifall det blir stopp? Det vi med säkerhet kan säga är att ifall Västlänken stängs måste de tåg som planeras gå genom pendeltågstunneln tvingas stå kvar på sin plats ute på banorna eller ta en annan väg.
Med en turtäthet om ett tåg var tredje minut innebär ett stopp i Västlänken att det fortplantas snabbt en kö i järnvägssystemet, vilken inte bara påverkar pendeltågen utan alla tåg. Blir pendeltågen dessutom stående ute på banorna stoppar de upp all övrig tågtrafik. Hur snabbt det skulle ske vet Trafikverket inte, men borde veta.
Kanske pendeltågen kan ta en alternativ väg, exempelvis in till Centralens säckstation. Här saknas det svar på ifall den kommer klara av att ta emot framtida pendeltåg, både i antal och i den planerade längden med dubbla tågset. Man skulle även kunna låta tågen passera Göteborg via Gårdatunneln och låta passagerarna gå av på Lisebergs station. Fast det råder osäkerhet om stationen kommer att bevaras och underhållas. Det saknas utredning om i vilken omfattning det finns alternativ som är tillgängliga för att säkerställa att pendeltågen inte blir stående ute på banorna.
Blir knappast mer robust
Intuitivt är det svårt att se att Västlänken skulle bidra till ett mer robust järnvägssystem. Snarare tvärtom, att det blir mer sårbart. Det saknas en konsekvensanalys som visar motsatsen.
Det vore naivt att utgå från att Västlänken inte kommer att drabbas av oplanerade stopp. Att ansvarig myndighet, Trafikverket, inte har utrett vad det skulle innebära är märkligt. Därför är det oansvarigt att politiker och kommuntjänstemän samfällt hejar fram ett projekt där det finns en påtaglig risk att minst 20 000 dagliga tågpendlare med Västlänken blir sittandes med Svarte Petter på handen.
Mats Lövgren
samordnare nätverket Stoppa Västlänken nu