Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Samtliga svenska partier utom Liberalerna uttryckte under EU-valrörelsen 2019 skepsis mot en fullfjädrad europeisk statsbildning - ett Europas Förenta Stater. Nu skall de visa om de står vid sitt ord. Svenska EU-parlamentariker har en skyldighet gentemot sina väljare att agera mot federalisternas försök till konstitutionell kupp, skriver debattören. Bild: Fredrik Persson/TT

Enorm skattesmäll för Sverige om EU:s coronafond införs

EU:s institutioner försöker ständigt utöka sina maktbefogenheter. Nu används coronakrisen för att försöka utöka EU:s makt över finanspolitiken, samt för att införa gemensam skuldsättning och EU-skatter. Lyckas detta vore det en konstitutionell kupp som banar väg för Europas Förenta Stater, skriver Charlie Weimers (SD), EU-parlamentariker

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Enligt fördragen är finans- och skattepolitik nationella kompetenser. Under eurokrisen stärkte EU-kommissionen kontrollen över euroländernas budgetar vilket vi ser i form av övervakning av medlemsstaternas finanspolitik och centralisering av bankreglering. Under migrationskrisen påbörjades arbetet med att stärka kontrollen över invandringspolitiken vilket vi ser i form av kommissionens krav på tvingande fördelning av migranter. Nu används coronakrisen för att försöka utöka EU:s makt över finanspolitiken, samt för att införa gemensam skuldsättning och EU-skatter.

Återhämtningsfonden sägs vara ett uttryck för solidaritet med de som drabbats av pandemin, men det finns inget faktiskt samband mellan de som drabbats och de som får medel. I annat fall skulle Sverige fått utbetalningar. Istället skall medel fördelas enligt historiska ekonomiska variabler och Sverige ska betala.

Svensk nettoförlust på 170 mijlarder

Enligt EU-kommissionens förslag ska återhämtningsfonden omfatta ca 8000 miljarder kronor som ges i lån och bidrag. Fonden gynnar främst länder med strukturella problem i form av låg BNP per capita och hög genomsnittlig arbetslöshet. De stora vinnarna är Syd- och östeuropeiska länder som Kroatien, Bulgarien och Grekland. Fonden beräknas resultera i en svensk nettoförlust på cirka 170 miljarder kronor och skulle således i snitt kosta varje svensk mer än 16 000 kronor medan varje grek beräknas få dubbelt så mycket.

Återhämtningsfonden föreslås finansieras genom att medlemsländerna går i borgen för gemensamma EU-obligationer. Men det finns varken folkligt eller juridiskt stöd för skuldsättning och beskattning på EU-nivå. Tvärtom. Coronakrisen används som ursäkt för att kringgå artikel 311 i EU:s grundfördrag som uttryckligen förbjuder gemensam skuldfinansiering av EU-budgeten.

Principiellt fel

Det är principiellt fel att ge unionen makt över finanspolitiken. Statsfinanserna är det demokratiska samhällets kärna och måste förbehållas respektive lands folkvalda parlamentariker. Om vi tillåter EU att låna eller besluta om skatter avsäger vi oss möjligheten att sätta stop genom att vrida av penningkranen. Rent praktiskt är det oklokt att överlåta makten på dessa områden till EU då det kommer bli mycket kostsamt för vårt land.

EU har länge eftersträvat beskattningsrätt men medlemsstaterna har hållit emot. Beskattningsrätten måste vara förbehållen medlemsstaterna för att dessa även fortsättningsvis skall vara de som slutligen bestämmer. Direkt finansiering av EU-budgeten ur statskassorna tvingar Bryssel lägga band på sina ambitioner och främjar god ekonomisk hushållning. Opinionsundersökningar visar att EU-beskattning saknar folkligt stöd och därför inte är legitim.

Förbundskansler Merkel driver på för en konferens om Europas framtid som ska ges makt att ändra i fördragen bland annat för att avskaffa nationella veton på skatteområdet

Maktbalansen mellan EU-institutioner och medlemsstaterna utmanas nu på bred front. EU-kommissionen vill, understödda av Frankrike och Tyskland, införa EU-skatter för att finansiera återhämtningsfonden. Förbundskansler Merkel driver på för en konferens om Europas framtid som ska ges makt att ändra i fördragen bland annat för att avskaffa nationella veton på skatteområdet. Det skapar ett historiskt prejudikat att finansiera EU-budgeten med EU-skatter som beslutas med kvalificerad majoritet. I praktiken ges EU möjlighet att driva igenom fler och högre skatter mot Sveriges vilja.

Erfarenheten från USA är att ett EU med egna skatter skulle svälla ohämmat. Den federala nivån i USA kunde när de fick beskattningsrätt ytterligare utöka sin makt. Detta sker genom att den federala nivån tar ut skatt som de sedan erbjuder att betala tillbaka till delstaterna om de följer federala riktlinjer för hur de skall spenderas. De svenska kommuner, regioner och företag som sökt EU-bidrag känner väl till att Bryssel redan ägnar sig åt denna typ av politisk styrning. Beskattningsrätten är därför en maktöverföring som i sig själv kommer generera ytterligare maktöverföringar. Med beskattningsrätt förloras kontrollen över statsbildningsprojektet för gott.

Skyldighet gentemot väljarna

Samtliga svenska partier utom Liberalerna uttryckte under EU-valrörelsen 2019 skepsis mot en fullfjädrad europeisk statsbildning - ett Europas Förenta Stater. Nu skall de visa om de står vid sitt ord. Svenska EU-parlamentariker har en skyldighet gentemot sina väljare att agera mot federalisternas försök till konstitutionell kupp. Den svenska regeringen måste snarast ge klara besked till övriga EU-länder: vi står upp för det svenska folkets urgamla rätt att sig själv beskatta och kommer lägga veto mot alla förslag som innehåller gemensamma lån eller EU-skatter.

Charlie Weimers (SD), Europaparlamentariker