Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Elaine Eksvärd, retoriker och vd Snacka Snyggt retorikbyrå.

Enkelt stjäla – med rätt utseende

Stjäl en cykel i dagsljus och du har sannolikt utseendet med dig. skriver GP:s retorikexpert Elaine Eksvärd.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Har du hört talas om det sociala experimentet där tre personer i samma ålder, men väldigt olika utseenden försöker bryta upp en cykel? Du hittar det på Youtube och utfallet säger ganska mycket om hur svagt det mänskliga psyket är för ett utseende. En vit man, en svart man och en vit blond kvinna försökte bryta upp en cykel i en park. Ett hundratal gick förbi den vite mannen och utgick från att han jobbade i parken för att bryta upp en sedan länge glömd cykel. Lika många stoppade den svarte mannen och en handfull ringde polisen eftersom de utgick från att han var en tjuv. Och de flesta män som passerade den blonda kvinnan frågade om hon behövde hjälp. Trots att tre personer gjorde samma sak dömdes de inte för det de gjorde utan för hur de såg ut. Hade du kommit undan med ditt utseende?

Vi tillskriver utseenden egenskaper, kunskaper, men också brist på kunskap. Det är ingen nyhet, men väldigt intressant hur vi låter oss luras av hjärnans förmåga eller snarare förlegade handikapp att döma efter ett skal.

Du har säkert märkt att detsamma gäller på ditt jobb och de retoriska situationerna som kan uppstå där. Du har en idé, tar upp det på mötet och får noll respons. Fem minuter senare tar en annan kollega upp samma idé och får stående ovationer. Då sitter du där och undrar: ”Var det inte exakt det jag sa alldeles nyss?” och som retorikexpert hade jag svarat: ”Jo, det var det, men trots identiskt budskap så spelar tyvärr budbäraren stor roll”.

Det här gäller i många scenarion på gott och ont. En svart får skämta om svarta, men en vit får inte det för att då blir det rasistiskt. Samma skämt, olika utfall beroende på budbäraren.

Jag läser i tidningen om en familjefar som fipplar med sin dator när hans små barn och fru sover. Han är inne på ett barnforum under falskt namn, där han ger barn komplimanger varvat med hot. Han vill att de ska klä av sig framför kameran så han kan bli några barnpornografiska bilder rikare, och världen fattigare på barn som fått sin barndom ifred. Tidningen visar utsuddade bilder på dessa elva-, tolv-, trettonåringar som precis börjat den blyga puberteten, nu exponerade av en medelålders man på internet.

Hela bröstkorgen kokar när jag lägger ner tidningen och tittar upp mot en reklampelare. Där jag får se en trettonåring visa det senaste modet – en genomskinlig blus där hennes bröst syns igenom. Inget utsuddat. En modellagentur hetsar barn att ställa upp på sexuella poseringar, ett helt samhälle ställer upp på det och köper modet trots att agenturen gör det som pedofilen gjorde. ”Det är ju en modellagentur. Det är annorlunda”. Fast nej, det är samma sak.

Veckans retoriska utmaning – utmana hjärnan att titta på vad som görs inte vem som gör det. Gärna på det som sägs framför vem som säger det. Då närmar vi oss rätt och fel, och folk som ser bra ut får svårare att komma undan med felen.

Elaine Eksvärd

retoriker och vd Snacka Snyggt retorikbyrå.