Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Enskilda företag gynnas, enskilda elever och deras föräldrar gynnas medan andra missgynnas, skolsegregationen ökar, kostnaderna ökar, betygsinflationen skjuter fart, kommunen misshushållar med sina resurser och den fria konkurrensen sätts ur spel, skriver debattören. Bild: Alexander Olivera/TT

Engelska skolans etableringar strider mot lagen

Kommunernas roll är inte att främja etableringen av vissa utvalda fristående skolkoncerner. Men flera av Engelska skolans etableringar visar på motsatsen, skriver Sten Svensson, skoldebattör.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

En våg av friskoleetableringar sveper över Sverige. Det är Internationella engelska skolan (IES) som uppvaktar kommuner att de vill etablera sig och det är kommuner som kontaktar IES. För att de ska etablera sig kräver de att hyran subventioneras. I en del fall kräver också de byggbolag som är inblandade att kommunerna ska garantera hyran även om IES-skolan läggs ner. Sådana samarbetsprojekt har startat eller är på gång bland annat i Härryda, Vallentuna, Ängelholm, Landskrona, Östersund och Skellefteå.

Kommunernas motiv för agerandet varierar. Trelleborgs kommun säger att skolan är en viktig etablering för att locka nya invånare till kommunen och Skellefteå kommun tycker att IES-etableringen är avgörande för fortsatt hållbar tillväxt.

Segregationen ökar

Men en kommun ska behandla alla lika och i skollagen står det att alla elever ska ha lika tillgång till utbildning. Det bryter dessa kommuner mot. När IES etablerar sig värvar de i snitt 700 elever med välutbildade föräldrar från kommunens skolor. Kvar blir elever vars föräldrar har korta utbildningar och elever som behöver extra stöd. Skolsegregationen ökar i kommunen.

Eftersom kommunen har kvar huvudparten av de fasta kostnaderna höjer det genomsnittskostnaden per elev. Det gynnar IES eftersom nivån på skolpengen höjs. Kommunens samlade skolkostnader ökar.

När IES etablerar sig värvar de i snitt 700 elever med välutbildade föräldrar från kommunens skolor. Kvar blir elever vars föräldrar har korta utbildningar och elever som behöver extra stöd.

Enligt kommunallagen får en kommun inte heller ensidigt gynna en person eller ett företag. Men det är just det som sker i dessa kommuner, de gynnar ensidigt IES med planeringen, markanvisningar, avtal med byggbolag och ekonomiska subventioner.

Konkurrensen har satts ur spel

När skolan marknadsutsattes var ett huvudargument att den fria konkurrensen skulle driva fram bättre kvalitet till lägre pris. Det var inte kommunpolitikerna som skulle bestämma vilka fristående skolor som skulle finnas utan det skulle marknadskrafterna avgöra. I dessa kommuner har dock den fria konkurrensen fullständigt satts ur spel.

De negativa effekterna av dessa kommuners myglande med IES är många. Enskilda företag gynnas, enskilda elever och deras föräldrar gynnas medan andra missgynnas, skolsegregationen ökar, kostnaderna ökar, betygsinflationen skjuter fart, kommunen misshushållar med sina resurser och den fria konkurrensen sätts ur spel.

Sten Svensson, fristående skoldebattör och medlem i Nätverket för en likvärdig skola