En majoritet i Sverige vill höja dieselskatten

Klimatproblemen kommer inte att försvinna om vi fortsätter rabattera fossila utsläpp. Det krävs inte mycket politiskt mod för att våga ta bort de orättvisa subventionerna av diesel, arbetsresor och förmånsbilar, skriver Johanna Sandahl, Naturskyddsföreningen.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Den extremt varma våren och sommaren påminner om nödvändigheten av att minska de klimatpåverkande utsläppen. Den största utmaningen i Sverige är att minska trafikens utsläpp

En majoritet av befolkningen anser att dieselskatten kan höjas. Enligt en SIFO-undersökning som Naturskyddsföreningen beställt svarade över hälften av de tillfrågade, 51 procent, att dieselskatten borde vara lika hög som bensinskatten – eller högre.

Samtidigt svarade över 60 procent av alla tillfrågade att det var ganska eller mycket bra att avskaffa klimatskadliga subventioner, även om det skulle öka deras privata utgifter. Det krävs alltså inte mycket politiskt mod för att våga ta bort de orättvisa stöden som nu går till utsläppstunga aktiviteter.

ANNONS

För klimatförändringarna är trots allt mer oroande än stigande drivmedelspriser. Enligt SOM-institutets senaste undersökning toppar klimatförändringar tillsammans med miljöförstöring listan på det som svenska folket oroar sig för mest.

Samtidigt blir miljöfrågor allt viktigare inför valet. Enligt en nygjord undersökning av Expressen/Demoskop hamnar miljön på en fjärdeplats bland väljarnas viktigaste sakfrågor, med en höjning på sex procentenheter sedan senaste undersökningen.

Klimathotet måste hejdas

Resultatet kan vara en reaktion på den extremt varma våren och sommaren, vilken även borde få politikerna att reagera. Sju riksdagspartier är trots allt överens om att klimathotet måste hejdas, och har genom Miljömålsberedningen ställt sig bakom att utsläppen måste minska med 85 procent fram till 2045. Det innebär att utsläppen i genomsnitt måste minska med minst 6 procent per år.

Samtidigt ska vägtrafikens utsläpp minska med 70 procent till 2030, motsvarande en genomsnittlig utsläppsminskning på åtta procent per år. Men trots klimatmålen minskade vägtrafikens koldioxidutsläpp med blygsamma två procent förra året. Takten måste öka, och ett viktigt steg är att sluta subventionera biltrafikens klimatskadliga utsläpp.

I dag subventioneras biltrafiken med minst 15 miljarder skattekronor varje år, främst genom tre politiska felprioriteringar.

1. Den rabatterade dieselskatten. Den största subventionen till biltrafiken är att energiskatten på diesel är lägre än den på bensin, vilket enligt beräkningar från finansdepartementet kostar statskassan drygt åtta miljarder per år. Den billiga dieseln har lett till en kraftigt ökad andel dieselfordon, vilka även accelererat då dieslarna genom en ändring i fordonsskatten 2007 blev ännu mer förmånliga. Det har bland annat inneburit att hälsovådliga och försurande kväveoxidutsläpp från personbilsflottan inte längre minskar, utan ökar sedan 2011.

ANNONS

2. Reseavdraget. Ett annat subventionsproblem är de olyckligt utformade skattereglerna för reseavdrag, som innebär minst 5,6 miljarder kronor ytterligare skattekronor. Av reseavdragen utgör bilresor nio av tio reseavdrag, vilket genererar minst 865 000 ton växthusgasutsläpp årligen.

Från början var avdraget avsett för glesbygdsbor, men i dag används det främst i storstadsregioner av män i högre inkomstskikt. Avdragen är svåra att kontrollera och fusket omfattande. Reseavdraget behöver reformeras så att det blir färdmedelsneutralt och avståndsberoende. En statlig utredning är tillsatt för att titta på detta och Naturskyddsföreningens förhoppning är att en bred riksdagsmajoritet kan enas om ett mer välfungerande system.

3. Förmånsbilarna. Förmånsbilar kostar samhället minst 1,7 miljarder genom för lågt satta förmånsvärden. Det innebär att förmånen bara beskattas till 80 procent av det fulla värdet och att skattebetalarna därmed sponsrar vissa utvalda privatpersoners bilkostnader. Bilförmånssystemet påverkar inflödet av nya bilar på marknaden och har lett till att den svenska personbilsflottan blivit större och törstigare än om systemet inte hade funnits. De 250 000 förmånsbilarna i Sverige återfinns främst i de högsta inkomstskikten.

Viktigare att rädda klimatet

Klimatproblemen kommer inte försvinna om vi fortsätter rabattera utsläpp. En majoritet tycker att det är viktigare att rädda klimatet än att subventionera bilismen, oavsett partitillhörighet. I den SIFO-undersökning vi beställt svarade lika många moderata som socialdemokratiska väljare, alltså hälften, att de ville höja dieselskatten.

ANNONS

För att ta itu med klimatutsläppen måste:

  1. Dieselskatten höjas till samma nivå som bensinskatten
  2. Beskattningen av förmånsbilar motsvara det verkliga värdet
  3. Reseavdragen bli färdmedelsneutrala och avståndsberoende

Klimatförändringarna kräver handling nu. Att hantera de fossila subventionerna är ett första, men avgörande, steg.

Johanna Sandahl

ordförande Naturskyddsföreningen

ANNONS