Skolan har blivit en halvmesyr där såväl kommuner som staten har kunnat undfly ett reellt ansvarstagande genom att peka på varandra. Detta lappande och lagande av ett i grunden felriggat skolsystem har nu nått vägs ände. Trots allt tal om en likvärdig kunskapsskola växer klyftorna. Dessutom finns det en påtaglig risk att den rekordhöga lärarbristen förstärker redan existerande skevheter i skolsystemet.
Inom kort tillsätts en utredning om statligt huvudmannaskap. Utredningen behöver presentera en konkret modell för ett förstatligande – inte enbart utreda behovet av detsamma. Två huvudpunkter som en sådan modell måste innehålla:
Staten måste ta huvudansvaret för skolan
Huvudansvaret för skolan vilar i dag på 290 kommuner med mycket skiftande finansieringsförmåga, kapacitet och ambition för skolan. Det leder till dramatiska skillnader mellan olika kommuner. Staten behöver ta över huvudmannaskapet för skolan. Detta innefattar hela finansieringen av skolans kärnuppdrag (det vill säga de kostnader som relaterar till undervisningen), det fulla ansvaret för lärares och rektorers fortbildning samt arbetsgivaransvaret för lärare och rektorer i skolor som idag är kommunala. Även skolchefen bör vara statligt anställd.
En regional nivå för styrning och stöd
En förutsättning för statligt ansvar för skolans kärnuppdrag är att det finns statlig närvaro genom regionala skolmyndigheter. Sedan länsskolnämnderna avvecklades på 1990-talet har det saknats en regional nivå i styrkedjan med mandat att, i nära samarbete med skolledare och lärare, stödja skolans utveckling lokalt. Skolmyndigheterna har därför kommit långt bort från skolor i sina insatser och har inte kunnat erbjuda ett tillräckligt ändamålsenligt stöd. På sikt bör också de regionala skolkontoren få ett utökat ansvar, bland annat vad gäller fortbildning, resursfördelning till olika skolor, planering och dimensionering av utbildning, tillståndsgivning, antagning, uppföljning och utvärdering.
Utveckla kvaliteten
Vi ser framför oss en modern organisation där professionella skolledare och lärare kan ta ett större ansvar för att utveckla och säkra såväl verksamhetens kvalitet som återväxten och attraktiviteten i yrkena.
Hela Sverige blir rikare om alla elever får chansen att lyckas i skolan. Så lägg undan politiska särintressen och ideologiska käpphästar och leverera den politik som krävs för att stärka likvärdigheten.
Göran Arrius, ordförande för Saco
Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund
Matz Nilsson, ordförande för Sveriges Skolledarförbund