Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

En hädelselag skulle innebära att vi införde apartheid

Mattias Irving argumenterar för att återinföra lagar som straffbelägger hädelse. Förutom att det skulle begränsa en sund debatt om religion, så hotas den konstnärliga friheten och det skulle också innebära att vi inför ett apartheidsystem då vi skulle ge en viss grupp människor och deras symboler en särställning, skriver Johan Westerholm.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Replik

24/4 Skärp lagen så att Paludans koranbränningar kan ses som hatbrott

Jag och Mattias Irving delar med stor sannolikhet en rad åsikter. Dels uppfattningen om att böcker ska läsas, inte brännas men kanske främst antipatin mot Rasmus Paludans opinionsbildning och vad jag uppfattar som hans hat mot islam. Men antipati är en sak, när antipatin går över till våldshandlingar en annan. Det våld som Sverige upplevde under påskhelgen var ett resultat av enskildas beslut att tillgripa våld som debattmetod.

I sin debattartikel öppnar Irving för att lagstiftningen måste ses över och att Paludans koranbränningar skall kunna ses som hets mot folkgrupp. Detta synsätt är inte oproblematiskt eftersom det gör intrång på en rad med lagrum och rättigheter som är reglerade i grundlag. Dels äganderätten, att kunna disponera en ägodel efter eget tycke och smak men även den lagstadgade yttrande- och samvetsfriheten.

Sekulär stat

Konsekvensen av Irvings resonemang är att Sverige återinför straffbeläggning av hädelse och kränkningar av rikssymboler som togs bort ur den svenska författningen 1970/71. En av socialdemokratins största landvinningar för att utveckla Sverige till en sekulär stat. Lagar om hädelse har en begränsande inverkan på rätten till religionsfrihet och hindrar en sund dialog och debatt om religion.

Samma år, 1971, ratificerade Sverige även det FN-traktat som kallas för ICCPR, Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. ICCPR reglerar granskning, kritik samt satir riktat mot en religion och menar att ”förbud mot att visa upp bristande respekt för religion eller annat trossystem, inklusive lagar om hädelse, inte är förenliga med ICCPR.

I dag är det endast två politiska partier som vill gå den väg som Irving öppnar för. Partiet Nyans samt Sverigedemokraterna

ICCPR konstaterar att i friktionen mellan olika kulturer kan detta leda till självcensur av konstnärer och media för att undvika hot och skadegörelse riktat mot media och konstnärer. Trots det starka skyddet.

I dag är det endast två politiska partier som vill gå den väg som Irving öppnar för. Partiet Nyans samt Sverigedemokraterna. Sverigedemokraterna öppnar för detta genom sin grundlagsmotion för riksdagsåret 2021/22 där de vill göra det straffbart att på något sätt skända rikssymboler vilket faller under samma lagtekniska åtgärder om en rättssäker lagstiftning skall uppnås.

Och det finns ett annat problem med att ge religiösa personer eller symboler en särställning eller ett särskilt skydd inför lagen. Det delar in samhället i första och andra klassens medborgare. Det systemet kallas apartheid.

Johan Westerholm, författare och debattör